Medan du ser bort så blir samhället lite råare varje gång.

 Det här är något jag skrev för ungefär 5 år sedan. Jag har sedan dess bytt ståndpunkt på en del detaljer, men kärnan i det består. Denna text kändes fortfarande aktuell or det är därför jag publicerar den här, delvis inspirerad av händelsen nyligen och hur samhället har utvecklat sig. 5 år kan verka kort, och det är kort tid, men det är ändå en del tid.

Det är inte så länge som folk utomlands såg Sverige som en förebild bland andra länder. Det var bara 20 år sedan I princip. Även om Sverige fortfarande har ett bra anseende, liksom att levnadsstandarden här och de val som varje enskild kan göra är många, friare och som det verkar I de flesta fall bättre än på andra platser, så är det inte längre samma sak.

Idag är Sverige mer likt övriga världen. På gott och ont.

När man ser på gatubilden idag så ser det ut som jag tidigare skrivit och varnat för lite som I Baltikum I mitten av 90-talet. Där har vi hyperkapitalism som ackompanerades av spruckna banker, pyramidspel och annat som var allt än bidragande till ett stabilt samhälle. Här har vi istället vårdföretag och skolföretag som via mindra avancerade metoder drar pengar från något som även hårt kapitalistiska länder anser bör vara vinstbefriade och höra till det ällmannas bästa.

Vi har haft en hel parad av nyliberala ekonomiska cirkuseffekter som bidragit till att de flesta kunnat känna sig rika på belånade medel, allt medan vår infrastruktur och vårt  I alla fall partiella oberoende vittrat bort och bytts ut till ett beroende och sårbarhet.  (Konstiga skattekonster, fundamentala skatteexperiment som ändrat skattesystemet, avdrag, borttagandet av fastighetskatten, osv.)

Kort sagt… vi har alla levt på mamma och pappas och mor-/far-/fars och far-mor-/mors  pengar och arbete.  Att de en gång när ekonomin gick bra, passade på att bygga samhällen, vägar, broar, hus osv som var gjorda för fler människor än då bodde I Sverige har räckt länge ….i stort sett till idag, då det börjar vittra sönder. Nu är det slut.

På grund av allt detta har man kunnat senaste åren känna sig rik, och ha ett överflöd som skulle ur alla synvinklar kallas för en lyx.

Samtidigt som de som faktiskt byggde det hela och uppfostrade dagens lite äldre generation som har haft ett på det stora hela bra liv  - ja de får vi höra om när vården inte funkar. Man får intrycket att de långsamt ruttnar bort någonstans, för de syns sällan ute.

Och till slut…nu finns tiggarna på gatan. Av olika orsaker. Men med skillnaden att de inte är våldsamma I alla fall.

Men undan för undan har alla vant sig. I små steg.

Men för varje gång du ser bort blir samhället lite råare för varje gång.

Varje gång vänjer du dig allt mer och sen slutar du reagera på det. Men hoppas på att det aldrig kommer vara du.

Att livet skall fortsätta leka, att inflationen skall äta upp lånen, att värderingen skall stiga och att problemen skall kunna hållas på avstånd med mer pengar.

Men vad händer om du blir sjuk?

Eller om du förlorar jobbet? Eller din partner gör det?

Hur skall du förklara för barnen att de inte får leka med de fattigare barnen?

Eller varför de barnens föräldrar inte har råd med sånt som du har och de fattiga barnen beter sig illa mot dina barn för det?

Eller hur skall du få dem att satsa på framtida höjdarutbildningar och yrken - inte minst om de inte har talang för det utan något helt annat, och kanske på kuppen blir egoistiska skitstövlar som kommer överge dig när du är gammal och ointressant. Vågar du ta risken?

Men varje gång du ser bort så kommer det närmare. För du tar inte ställning utan låter något fortgå. Trots allt är staten - som man förutsätter skall ta ett ansvar - är du och jag, grannarna och alla andra.

Det gäller allt från att man struntar I när någon beter sig illa, skriker på en tiggare, anser sig stå över andra, slår sin fru/man/barn/hund/katt, om tåget är I tid, massavlyssning, eller procentsatsen som är skillnaden mellan politikers A och politikers B löften - eller inte tar dig tid att sätta in dig I ett problem I förhoppningen att det försvinner.

Demokratin är ingen självklarhet.

Folk har slagits och dött för den.

Den slapphet som råder idag på så många plan med inställningen att demokrati är någon sorts självklarhet  är bizarr. Den genomsyrar samhället.

Tittar du bort för mycket och tänker att det händer bara andra riskerar du att vakna en dag I en liknande situation eller en diktatur, som du har försatt dig och dina barn i.

Tänk på det nästa gång du tittar dig I spegeln på morgonen. 

/Teheimar

Every time you look away society becomes a bit harder and colder.

 This is something I wrote about 5 years ago. I have since that time grown up a bit and changed view on some details, but the core of this stands. It seemed still actual and therefore I am posting this, partially inspired by recent events and how society has developed over time. 5 years seems short, and it is short, but it's still quite some time.  

It's not that long ago when people abroad saw Sweden as a role model amongst other countries. It was more or less just 20 years ago. And even if Sweden still has a good reputation, as well as the living standard here and the choices an individual can make are many, more free and as it seems better than in a lot of other places, it's not the same as it used to be.

Today Sweden is more similar to the rest of the world. For better or worse.

When you look at the streets it looks more similar to what I have written about earlier and somewhat warned about, the Baltic's during the 90s. There was hypercapitalism accompanied by busted banks, pyramid schemes and other things that were everything but contributing to a stable society. Here we have instead care businesses and education businesses that through more or less advanced methods draw money from some things that even more expressed capitalist countries see upon as something that should be perhaps without the usual form of profit and more to the benefit of the public.

We have had a whole parade of neo-liberal economic "circus" effects that that contributed to many being able feeling themselves rich on loans, all while our infrastructure and our in many cases at least partial independence slowly crumbles and is substituted for a dependence and vulnerability. (Strange tax phenomenons, experiments with fundamental tax that have changed the tax system, reductions, making away with the property tax - which has contributed to a somewhat runaway pricing, etc)

In short - we have all lived on "moms" and "dads" and also our grandparents cash and work results in a sense. That they have made once in the past when the economy was really good, made it possible to build societies, roads, bridges, houses etc that were built for more at that time than there where people in Sweden then, all that has been enough until recently, when it's has started to crumble. Now new things and investments are needed.

Thanks to all this, we've been able to feel us rich the latest decades, and have a affluence that is more or less luxurious.

At the same time we rarely see those individuals that built all this and also brought up current generations and that have had all in all a good life. We hear about the elder ones when the hospital and medical care doesn't work, because they are rarely seen outdoors.

And now - there are beggars in the streets. For different reasons. But with the difference that they are not violent at least.

But slowly, step by step, everyone seems to be getting used to it.  The changes brought by small steps.

But for every time you look away society become slightly rougher ever time.

Every time you get more used to it and soon stop reacting to it. But hope at the same time that it will never be you or affect you.

That life will continue to be carefree, that the inflation will "eat" the loans, that the worth (of your housing) will continue to rise and that the problems can be kept at a distance with more money.

But what happens if you fall ill?

Or if you loose your job? Or your partner does it?

How will you explain to the kids that they are not allowed to play with the poorer children? Or why the other kids parents can't afford those things you can and the poor children behave badly towards your kids because of that?

Or how will you make them (your kids) put an effort in future good education and professions - not at least if they don't have talent for that but for something else, and maybe if they at the same time turn out to be egotistical assholes that will abandon you when you are old and uninteresting? Are you willing to take the risk?

But every time you look away it comes closer. Because you don't take a stand and let it or something else continue having it's (bad) way.  The nation/state/society is after all you, me, the neighbors and everyone else together.

This encompasses everything from not reacting if someone behaves badly, shouts at a beggar,  considers him/herself standing over others, beats his/hers wife/man/child/dog/cat, if the train is on time, mass surveillance, or the percentage that is the difference between politicians A's proposal versus politician's B's proposal - or just don't take the time to put you in a problems by hoping it disappears by itself.

Democracy is not self-evident.

People have fought and died for it.

The laxity that exists today on so many levels with an attitude that democracy is something self-evident and self-sustaining is bizarre. It has come to permeate large parts of society.  If you look away too much and think that everything only happens to others, then you are risking awakening one day in a similar situation or in a dictatorship, that you have plunged you and your kids into yourself.

Think about that next time you look at yourself in the mirror. 

/Teheimar

An old Idea - A health insurance system for pets

This is a fairly old idea as well, but it got complete just about over 2 years ago due to quite dire circumstances.

The idea is originally a more "Swedish" and to a large extent Nordic/Scandinavian one in its full description since it mostly applies to the Swedish societal and tax system, as well as perhaps culture. It is also described as situated from a Swedish perspective. However in the interest of debate and public opinion it is here presented more loosely with focus on its core principles. If you like it, you are most welcome to use it.

The Swedish version (in Swedish) can be found here (not published yet, will be updated soon).

Healthcare for animals

Healthcare for animals isn't by far anything unusual today, on the contrary. However this as a system that is self-financed, and thus isn't in its extent and details as integrated and well financed as a comparatively full healthcare system would be or is in many countries for people. Those parts of the animal healthcare system that cover cattle and such (mostly non pet/companion animals) are both regulated and have oversight, but others do not.

And herein lies an issue I'd like to bring up.

The healthcare for pets.

Todays it is financed by the pet owners - which is fine but could get better.

Pets and urbanization

All the more people globally move to and live in urban areas, and as the trend continues now there will be more urban areas in the near future. However while living in a city does mean giving up on more rural type of living, farming and animal husbandry, that doesn't seem to apply to pets (primarily dogs and cat's but also all other sorts of animals today).

People like keeping pets around and that isn't dependent on income - even when it seemingly is far to expensive to be reasonable.

And pets also get ill as everyone else. Also a urban lifestyle does affect pets.

The problems with singular self-financing today.

So no matter what people seem to keep pets. It doesn't seem to get affected by income levels, if one is single or not, or age.

And if people feel lonely without pets that fine too. I do suspect quite many elderly people are kept healthier, more mobile thanks to their pets.

Therefore I suggest that it is in the public interest of a modern society to have a better pet healthcare system. With the added benefit that new models for healthcare could be tested there first before being translated and deployed to ordinary (human) healthcare - due to the similarities between humans and the two big categories of pets - cats and dogs.

Drawbacks of the current system in Sweden and presumably large parts of the Big North/Western world.

In order to highlight would could be better, I'll start with listing the drawbacks with today's system, as referenced by the Swedish one:

Self-pay + voluntary insurance financed system seems to mean that:

• the pet owner(s) has to be financially fairly wealthy to cover more expensive ailments;
• that mostly pet's with more usual illness are the ones that can get remedied and are more economically viable to treat;
• that pet's with more rare or complex diseases are cheaper to euthanize then treat;
• that way animals with more rare and complex diseases don't come as often as it would be necessary with medical research in order to get proper statistics, do research and hopefully find a cure, thus also cheapening a cure and making it scalable and effective.
• Can't therefore properly contribute to the efforts of getting healthier pets by more than advising not breeding more unhealthy individuals - but that's something still many disregard.
• contributes partially to making research on some conditions affecting both dogs and humans go slower than it could be.
• Probably prevents having preventive healthcare and regular checkups for pet's.

All of this contributes to more suffering for both the pet's themselves and the pet owners. I am aware that many see pet's as being not as sensitive and intelligent as humans - and to some extent it might be so - but more recent research seems to indicate that we are a lot more similar than we'd like to admit.

 A different system - modeled after a welfare model

So what do I propose:

Basically a separate, welfare, participatory healthcare system with three main goals:

• bringing cost down per mean individual  and mean individual medical visit, better health, life expectancy and quality of life.
• Sufficient statistics for research, better patient and owner contact and matching with doctor and scientist, as well as better funding
• Preventive healthcare, including regular check-ups, tracking and advice.

One way of doing that ae taxes on pets - that would be balanced to income but also have a separate premium parts depending on how many participants there are in such a collaboratory "welfare-modeled healthcare system". But I presume that it would result in a cheaper overall costs per mean individual since that way

• there are more participants
• there can be budgetary planning and review
• Preventive healthcare should contribute keeping costs down in the long run, but not the short.
• Better tracking of actual populations of pets and their problems.

Another alternative would be a system modeled after the Dutch healthcare system. It would still entail mandatory participation - but you choose yourself the adequate level of commitment to the health (insurance)system and its various actors - who can range from companies to foundations that reinvest the profits. Which would be more attractive to the more liberally or even conservatively inclined and perhaps even better due to the possible choices.

All of this could hopefully provide a better health, standard of life to primarily the pets and the pet owners as well as ease it to the pet owners to be responsible by making it easier to be a pet owner, especially in a urban setting of today's world.

And of course, if one has more than one pet - there should be rebates.

And of course if a state wishes to couple this with a voluntary or mandatory pet training courses, that is also possible.

/Mark Kesper aka Teheimar.

Geographer.

A old idea -Two jobs equals one job for better overall health?

This is an old idea from several years ago. It's guess it's about 10-12 years. 

The idea started out as a thought experiment, and went at that time also through several ideological filter as in why it would be good, or preferable in one sense or another. However, at the end of it I'd prefer having it less dependent on ideology and more dependent on the three general questions that do concern public health, workforce health, and living conditions for a near future that affects the current and upgrowing generations.

As much as I'd like, there is no real way for me as a geographer to patent ideas, but at the same time sitting and not telling about them is equally bad, if not worse, since then there is no possibility to spread the idea for debate and see what other - dear, respected to me people and everyone else think about it.

So here it is.

As of now I really try to keep the ideas short and concise - which for those knowing me - is really, really hard.

And also since I'm short on time you'll have to live with me not having references.

Two jobs combined into one for better health in the near future?

Today we (as in basically very large parts of the industrialized, rapidly industrializing and semi-industrialized world are facing the following issues:

• Current generation (20-65?) and those growing up will with high probability need to work longer until they can retire for several reasons. And as sad as it seems the new span for retirement might be somewhere between 69-75 years.
• Even if public health overall is getting better, there are still and will be questions on how big parts of the workforce collective will manage to that age retaining maximum health, mobility, life happiness and enjoyment and motivation for doing things?

That considering that the current and soon to be retirees (between say ca 55 - to 67 years in Sweden) can fairly often be tired and physiologically and psychologically worn or even worn-out.

So the central question is:

How do we manage to work until somewhere between 65 - to 75 years of age, without getting too worn out, keeping good health and mobility, and being still happy and fulfilling life? Movement is important!

Well after some (fairly long thought) I have the following idea:

Todays jobs are kind of static in what we do. They have the upside of niched specialization, but computerization has brought quite many to be very sedentary (sitting) at work, and at the same time stress is tearing through society - which isn't a good combination. Others that work more physically seem to need to exert themselves all to more while competing with robotization and rationalization and thus wearing themselves out physically - not only risking it. I'm keeping things simple here - of course we do have the whole issues with sweatshops, education and so on, not denying that.

What if it would be possible to reform society so that those who want can basically have two matching part-time jobs that together would form a by todays standard a full-time job with a full time wage, but these two jobs have to differ from each other: One has to be more physical and the other more intellectual in order to give the worker/employee maximum variation and stimulation over the workweek or workmonth (that's for scientist and medics to decide).

To illustrate, say the following possibilities would exists:

IT-programmer + Daycare center/Kindergarten teacher

Car/Vehicle Mechanic + Traffic operations leader

Office worker + gardener/hipster bazaar salesperson ;)

I'm not at all sure it the best divide is 50% + 50% or if it is 40% to 60%. That would translate into either 2.5 day + 2.5 day of work or respectively 2+3 days.

Also, this is independent of if future society has 8 or 6 hours work/day.

The main point would be that whilst it would indeed take more time to get better at ones work compared to today, it would give a more overall and varied load.

If this is a OK idea I hope the consequences are:

1. Better overall health and mobility.
2. Easier to detect on-set of health related problems early on and thus prevent them, thus also lowering medical costs and enabling medical coverage for more people (effectivization). And lessening suffering and pain.
3. A possibly bigger pluralism or work places and jobs?
4. Longer life-spans?

Now the downsides are:

1. The educational system has to have space and resources for a doubling of professions for each individual. However it all depends also how such a system is set up and what schools to look like and how they work.
2. This isn't probably suitable for everyone, but maybe for sufficient number of peoples?
3. This doesn't eliminate stress of course, but might be a coping strategy and if well constructed be able to lower stress levels (I imagine)?

So, that's the idea.

As a bonus, one could perhaps use a model found in some (at least that I know about) swedish state-owned workplaces combined with a japanese (as I've heard) idea relevant for primarily the elderly among the workforce and retired people:

 When nearing retirement, a worker/employee would scale back on the main work and get more free time to, and when already retired they could still (and get a little payment of course) work with things that are mobile and good for keeping mobility and health up some smaller part of the week. The example I've read about involved working in tending park and green areas just a couple of days, getting payed on-top of the pension and thus might be win-win for both the individual and society. 

Det där med krisen i Grekland

Nu är jag visserligen inte särskilt kunnig eller inläst på Grekland. Men har ändå försökta läsa på och kolla under dagen hur den grekiska ekonomin ser ut för att åtminstone försöka få en uppfattning om den.

Har här försökt bortse från det EU-politiska och geopolitiska och försöka fokusera på Grekland och dess ekonomi. 

 

Tänkte dela med mig av lite synpunkterpå det. Detta är dock väldigt översiktligt, istället för slösurfande har jag helt enkelt försökt kolla igenom lite sammaställningar om Greklands ekonomi.

1. Detta är ju kallat en ekonomisk kris, men som Kjell Alekletts påpekat någonstans så är det även en energikris - dvs Grekland har inte haft eller har råd att betala för den energi som landet behöver.

Men det går även att se som ekonomiska flöden. Enligt Wikipedia importerar Grekland rätt mycket från Ryssland (12.6%), Tyskland (9.2%), Italien (7.7%), Saudarabien och därefter Kina, Nederländerna och Frankrika (under 5% var). Exporten däremot går till i fallande ordning Turkiet (10%), Italien (7.5%), Tyskland (6.2%), Bulgarien (5.5%) och därefter Cypern, USA och U.K (mindre än 5% var).

Det stod även att Grekland importerar råolja och förädlar det. Av vad som är känt tidigare så går det att gissa att Grekland då antagligen importerar från Ryssland och Saudarabien, och säljer vidare och använder själva.

Gissningsvis är Grekisk ekonomi då bitvis känsligt för oljeprisnivåerna. Plus att petrokemisk industri kräver väl även andra produkter än bara råolja.

I Greklands fall innebär detta att man är beroende av både råoljepriser från ena hållet, köpsuget för deras förädlare produkter i en marknad som präglas av effektiviseringar, och samtidigt ens egna produktionseffektivitet.

Här är det även intressant vad Grekland köper från Tyskland så mycket av som sen Tyskland köper tillbaka mindre av (import 9.2%/export 6.2%)

2. Grekland påstås har tre större sektorer: Serviceindustri där turism är den största delen, maritim transport/industri (shipping) och jordbruk.

Vi gör en liten tabell här:

Sektor / % - av arbetskraften / bidrag till BNP / beroende av

Turism / 19% / 18% /beroende av resenärernas hemekonomi

Industri* / typ 16-18% / oklart / beroende av köpkraften och behoven i utlandet

Maritim industri /4% / 6%? oklart, koppling till både skulder och tillgångar/ beroende av världsekonomin och annat.

Jordbruk och fiske**/ 12% /  3.8% / beroende av gödsel, drivmedel och arbetskraft.

*Industrin verkar producera olika varor, men en hel de är mat och förädlingar från jordbruket, liksom betong, cement och stål. Endast medicin nämns som är direkt högförädlat.

**En gissning: Trots stor fiskeflotta lär Greklands fiskare lida av effekterna av allt mindre fisk pga överfiskning, och allt mindre fångster trots alla moderna investeringar.

 

Vad skall man dra för slutsatser av detta?

Av "tabellen" ovan bör det framgå rätt tydligt att Greklands olika sektorer är - trots diversifieringen - beroende av efterfrågan på de olika externa marknaderna. Liksom att stora delar av dess ekonomi är arbetsintensiva - där konkurrensen antingen består av mer effektiva och mindre personalintensiva motsvarigheter om sådana finns eller av lika arbetsintensiva men från länder med signifikant lägre lönenivåer. Petroleumförädlingen sysselsätter inte många men ger intänkter förhoppningsvis. Turistnäringen är väldigt avhängig av att folk i övriga världen har pengar att åka för; Jorbruket verkar sysselsätta många, men ger inte så stor inkomst - även om det bör innebära att Grekland inte behöver svälta lika hårt till skillnad från Sverige vid en kris (?); Den maritima sektorn omsätter stora summor men sysselsätter få, plus att den sektorn är väl alltid ett specialkapitel.

 

Det ser alltså ut som Grekland har totalt sett basindustrier + turism. Det i sig bedömer jag inte som dock skäl för att ekonomin skall vara så dålig som den blivit, men i ett sammanhang där det både sker en global konkurrensutsättning samtidigt som det varit finanskris med påföljande brist på pengar hos alla från turisterna till andra stater är det absolut inte orimligt att Grekland lider en kombination av eftersläpningarna av andra länders kriser och mindre köplust av grekiska varor, sölighet i att ställa om ekonomin och energibasen där brunkol är en stor del. Även om det oavsett kan mycket väl innebära att turistresorna är för billiga (vi borde betala mer), fetaosten antingen för billig eller att det är för många mellanled någonstans som borde ha skippats till fördel för en större inkomst till bönderna.

 

Men som mycket annat beror allt sånt här hur alla dessa sektorer och inkomster är organiserade. Det står inte om det, men det är inte omöjligt att många av dessa industrier och annat är i form av bolag och andra ägandeformer som lyckats undvika betala skatter i proportion med vad privatpersoner betalar rätt länge. BNP-siffror säger inte hur mycket skatt de betalar.

Det för oss in på på de två återstående sakerna:

1. Korruption och skattesmitningen.

Korruptionen och skattesmitningen är enligt Wikipedia ett väldigt stort problem. Har inte läst artiklarna men gör en gissning:

• Korruptionen gör att det går att smita från skatten genom att muta tjänstemän.
• Hål i lagstiftningen som gör det möjligt att smita från skatten via undantag.
• Statsapparaten är seg och överdrivet byråkratisk - kanske rentav rätt dålig användning av IT och många "småpåvar", vilket kan översättas till en rätt service-oinriktad upplevelse för medborgarna som tar massor av tid och en del pengar.
• De med lägre inkomst betalar proportionellt mer skatt än de med högre inkomster.
• Kanske en rätt stor klass med en rätt rik "elit" som är med i politiken, men inte direkt bidrar med egna skatteintäkter.

 

2. Demografi.

Har ej heler hunnit kolla på det, men vad det verkar har Grekland en snabbt stigande andel äldre och en nedåtgående trend på barnafödandet. Detta är kanske varken bra eller dåligt, men det innebär högre sociala utgifter och OM DET SAMTIDIGT är ett problem att få skatteuppbörd så blir det givetvis mer problematiskt än om alla är med och delar på bördan.

 

Sist men inte minst borde man kanske ha tagit upp den grekiska försvarsbudgeten, som verkar rätt stor. Har ej koll på det. Dock kan man läsa här http://uk.businessinsider.com/why-greeces-military-budget-is-so-high-2015-6?r=US att Grekland har 1300 stridsvagnar...   Bara det låter jättemycket och jättedyrt.

 

Så vad skall man göra av allt det här.

Spontant (och lite inlånat):

 

1. Ta tag i korruptionen.
2. (Från en vän): Inför plattskatt utan alltför många undantag. Hellre en låg skatt som faktiskt kommer in i statskassan än ingen skatt alls eller skatt från endast de som inte kan smita från skatten.
3. Successiv höjning av pensionsåldern, kanske inte så högt som 67, det är helt beroend e nog av folkhälsan och annat. Men även en liten höjning - eller möjlighet att kombinera deltidspension och deltidsjobb på något sätt för att hålla även äldre medborgare aktiva, men också ekonomisk aktiva.
4. Låt europeiska skatteverksarbetare ta ett eller annat arbetsår i Grekland som betalas av hemlandetför att hjälpa till att arbeta mot korruption. Ibland kan en extern samarbetspartner/konsult göra det som är nödvändigt.
5. Förenklingar i skatte, lönesystem och förmånsystem.
6. Gör det inte sämre för unga greker. Inga betaluniversitet, utförsäljningar etc. Dock samarbete med industri och annat om de inte har de för att matcha utbildningar och jobb lite bättre.
7. Ekonomiska utredningar för att hitta och bryta eventuella ekonomiska oegentliga flöden.
8. Tyvärr kommer det nog inte gå att klara sig med nedskrivningar, och de bör kollat mot hur mycket Grekland redan har betalat tillbaka kontra lånens startsumma.
9. Att Grekland slipper såsom Irland garantera förlusterna för ränte/lånepapper där man täcker för investerares risk genom att garantera täckningen av förlusten. Har man spekulerat på hög ränta... Ja då får man ta risken.
10. En energiomställning. Även om det är kris, är krisen också en möjlighet till en omställning infor kommande klimatförändringar.

Vatten och Sverige.

I en debattartikeln i DN Debatt skriver nio vattenforskare (eller snare 9 akademiker och forskare som jobbar och forskar med vatten) att Sverige måste bli bättre på att kontrollera vattnet.
Rätt bra och intressant artikel.
Läses här: http://www.dn.se/debatt/sverige-maste-bli-battre-pa-att-kontrollera-dricksvattnet/
De har helt rätt anser jag och det är trist om det verkligen är så att vattnet i Sverige kontrolleras dåligt. Jag trodde det var bättre än så.
Däremot påpekas det inte i artikeln några jämförelser med hur många kontrollmöjligheter det finns totalt i både Storbrittanien och Sverige, utan man jämför bara antalet kontrollerade brunnar exempelvis, men inte av hur många det finns helt och hållet. Det är en miss i artikeln. Det gör skillnad eftersom det är skillnad mellan dessa länder i avseende på allt från geografi, nederbörd, befolkning, distribution av befolkning, industrier osv.
Det är även synd att se att avdelningen där jag utbildades i Geografi, som heter TEMA  Vatten i Natur och Samhälle på TEMA institutionen vid Linköping Universitet, inte är med. Trist och faktiskt lite skämmigt. Även om jag inte arbetar med vatten just nu så ligger vattenfrågorna alltid högt upp och jag intresserar mig för dem.
Därför vill jag tillägga i något enklare och rakare språk till debattartikeln:

Vattnet är en av Sveriges absolut mest värdefulla och viktigaste resurser. Givet den folkmänd, landyta och mängden rinnande vatten som finns är det en av de resurserna som gör livet mycket enklare i Sverige för gemene person.
I jämförelse med länder söderut kan man här i princip doppa huvudet i vilken vattenpöl som helst utan att bli sjuk. Medan i många länder är det inte bara kemikalier i vattnet utan det är rent biologiskt för förorenat för att man skall våga dricka det utan rening. Så kanske det kan bli i framtiden i Sverige med om medeltemperaturen går upp. 
Därför - i och med pågående klimatförändring som kan komma innebära regionala ändringar av temperatur, växtlighet och nederbörd, samt ostabilt väder  - är det viktigt att bestämma vilka vattentäkter skall vara viktiga för dricksvatten och hur man kan (om det går) att säkra dem. Och vilka vattentäkter som får ändras i takt med klimatförändringarna och blir mindre säkra.
Detta är något som jag och mina mentorer och lärare diskuterat i åratal. Jag är faktiskt förvånad att det är bara nu det börjar komma upp på dagordningen. Märkligt även att EU (och EU:s ramprogram för vatten antar jag) har bättre koll på tillståndet i Sverige än vad som verkar inrikes.

/Teheimar

En idé - angående bebisar, överhettning och bilar.

Med anledning av vad som verkar vara en tragiskt olycka med ett barn som dog i en bil så kommer här en lös idé.


Det borde nog egentligen gå att ordna en varningmekanism för, i och kring bilar som teknisk koncept för att minska risken för att glömma ett barn i bilen.
 Bilar idag är redan fullproppade med teknik såpass att förutsättningarna nog finns.
Men jag tänker mig att ett koncept på ett varningsystem kan bygga på ett par grundläggande komponenter.
1. Sensorer som redan finns i en del bilar.
2. De standarder som redan finns för bilbarnstolar och dylika.
3. Psykologiska faktorer
4. Trådlös kommunikation.
5. En säkerhetsåtgärd - just in case. Temperatur och ventilation.


Grund
I grund och botten skulle jag föreslå att använda två olika tekniker som sprider information från två olika håll - även om det är bilen som förmedlar informationen.
I - teknisk kedja från bilens sensorer till bilnyckel, telefon, mobilapp och andra personer.
II - bilens beteende ändras som bygger med på psykologi.


 Komponenter:
1. Bilbarnstol där bilbarnstolen talar om för bilen att den finns i bilen och ändrar bilens beteende.
    Detta exempelvis genom att bilbarnstolen kommunicerar med bilen via Bluetooth så fort den kopplats in eller dylikt (passiv reflektorantenn med RFID?). Detta kan även användas för att bilen ringer alla kopplade nummer ifall man lämnar bilen utan barn


2. Bilnyckel med förutom alla knappar som finns idag även en Bebis/Hund/djur ikon som lyser. Så länge man detekterar att det finns någon där så lyser knappen gult. Är det en bilbarnstol som är inkopplad (och detekteras vis RFID taggen exempelvis) så lyser den rött.
3. Ev. även en baksätes-sensor som detekterar rörelse + vikt.
4. Bilens beteende. Bilen vägrar låsa sig/stängas så länge man den detekterar att det finns en bebis/hund i bilen, men gör även aktivt motstånd i form att blinkningar och ett annorlunda tjut. Jag vet inte... en bil kanske rentav kan jollra lite ilsket. (påmminellse.)
5a. Om inget av detta fungerar och det är kvar en bebis eller hund och temperaturen börjar höjas inne i bilen - så kommer till slut bilen att dels starta ventilationen själv för att sänka temperaturer, och som sista nödåtgärd - öppa ett fönster eller så innan batteriet börjar bli för lågt.
5b. Man kan också tänka sig att bilen larmar omgivningen eller ringer något specifikt nummer. Ett mobilchip i en bil som ringer på ett nödnummer borde egentligen inte vara konstigt och anger ärende och position. Kanske att bilen ringer upp den andra föräldern tex.




Som sagt. Ett förslag.
/Teheimar.

En kommentar om sårbarhet i tekniska system.

Efter Cornucopias blogginlägg idag om "Det senaste inom Sårbarhet" kom jag att tänka på två saker.

1. Dels att det är lite förunderligt hur mycket det påminner om en del av vad som hände med (det man hörde på nyheterna i alla fall) Rysslands militärmateriel under 90-talet, liksom med det civila flyget etc. Det var lite fler olyckor, krascher och annat som skylldes slentrianmässigt - vad man fick intrycket av - på försupna ryssar, korruption och att ryska saker helt enkelt påstods vara dåliga överlägna motsvarigheter från väst. Vilket antagligen inte helt var sant. En stor del av anledningen - undantaget korruption och dylikt* - verkar sådär senare ha varit helt enkelt gravt otillräckligt teknisk service. Så både helikoptrar föll ur skyn och infrastruktur fungerade dåligt. Det var helt enkelt i sammanhanget för dyrt att underhålla annars komplexa tekniska system och resultatet var därefter - en ökad sårbarhet. Men Ryssland hade på 90-talet en usel ekonomi och röveriet var stort.

* Visst söps det - men givet att hela det norliga bältet super så är det lite tveksamt att påpeka sådant som huvudorsak. Och det bör inte förvåna någon  att det sups mer i dåliga tider. Det

2. Tekniskt underhåll kostar, och bygger man dyrare och mer komplexa system så kan det ofta innebära att underhållet kostar - vilket gör det attraktivt (för att använda nyspråk) att spara på underhållet så mycket som möjligt.

Slutsatsen i det här fallet är att man kanske har en paradox, men ändå en fullt logisk sådan. Kostar då underhåll i dagens Sverige - som enligt många är rikt ändå - såpass mycket att vi sparar in på det eller rent av konstruerar (designar som inte hört k-ordet förut och är för unga) även basala system som dörröppning så att de inte klarar strömavbrott - tja då råkar vi ut för samma sak: Det blir för dyrt. Och då har man förlorat sett till hela systemet, även om någon någonstans säkert gör vinst.


/Teheimar.