Monday, April 08, 2013

Cypern III

Cypern III, en sammanfattning av lite åsikter och tankar kring nuvarande fas av den Europeiska finanskrisen.

 Cypern

Cyperns kris har gått och blivit ett faktum.
För de cirka 1 miljon Cyprioterna (det är den grekiska delen av Cypern som avses här) innebär det att deras banksektor kommer inte finnas kvar i lika stor omfattning och tyngd som tidigare.
Hur de skall klara sig är en lite öppen fråga.
 Men vad som är klart är att på Cypern så bedömdes - liksom i alla andra Europeiska länder med finansiella problem förutom Island - bankerna såpass viktiga att staten garanterade deras verksamhet (om det nu verkligen var så). Framför allt hade Cypriotiska banker gjort stora förluster på grekiska statspapper som fallit i värde. Detta gjorde att i ett litet till befolkning och ( i större drag) ekonomiskt underlag land som Cypern, där bankerna hade stora depositioner hos dig från utlandet som vida översteg landets egna tillgångar att statsskulden skenade. Och då är krisen ett faktum. Det hände tex på Irland. Kreditorer, både privata och statliga (men från utlandet) var garanterade sina insatser och då var det Irländska staten som tog förlusten - och därmed det irländska folket. På Cypern konfiskerades visserligen en hel del banktillgångar tillhörande utländska bankkontohavare.

 Eftersom Cypern var ett offshore-bankparadis fanns det en del pengar från bland annat Ryssland. Hur det blev med dessa pengar är lite oklart, men det cirkulerar uppgifter och rykten att de ryska pengarna (i alla fall de stora) hann undan. En nyhet som är kopplad till detta är att man i övriga Europa - framför allt Tyskland - inte var villig att täcka banker som hade ryska kunder med tillgångar av tvivelaktig karaktär med skattepengar -även om dessa ger som lån.

I övrigt sammanfaller detta även politiskt med att det är snart val i Tyskland och det gäller att visa sig handlingskraftig. Även om Tyskland skulle ha råd att vara med och mer eller mingre ge Cypern dessa pengar (17 Miljarder Euro är rätt mycket pengar i vilket fall och kännsbart för vilket land som helst) så är den tyska opinionen emot att fortsätta låna ut pengar till länder med dålig ekonomi.

Vidare utveckling möjligheter

Vad händer härnäst?
 Först några kommentarer:
1. Om de ryska pengarna - eller i vart fall stora sammanhängande depositioner/summer/större delen av dessa hann överföras till andra banker är sant är inte ett dugg överraskande. Stora klienter kanske fick förtur så bankerna hade mest stängt för mindre kunder.

2. Genom att konfiskera delar av bankkontoinnehav - oavsett storlek - som inte har att göra med insättningsgarantin - har man ruckat på en del fundamentala delar i det moderna bankväsendet och dess image - och därmed dess legitimitet.
Detta ger ett antal konsekvenser.
 2.1 - Det blir svårare att övertyga folk att ha bankdepositioner om detta upprepas någon annanstans eller ens finns med bland möjligheterna.
 2.2 - Ett kontantlöst samhälle ter sig än längre bort för dem som drömmer om det.

Denna konfiskation har varit en "öppning" av "Pandoras Box". Legitimiteten för bankväsendet som en grundstomme i den Västeuropeiska ekonomin är lite i gungning.
Vart har pengarna tagit vägen? Och vart kommer pengarna som finns kvar ta vägen (om Cypern inte är ett attraktivt tillhåll för pengar)?
Det beror på. Men man kan tänka sig exempelvis att en del av de medel som fanns hos Cypriotiska banker som är av en lite gråare karaktär kommer fly till andra länder som är ekonomiskt knutna till EU och Euron, men samtidigt tillräckligt mycket i periferin för att inte behöva utstå en strikt kontroll. Ett av dessa länder är Lettland. Sambandet är närheten till Ryssland, stor banksektor och knutet till den Europeiska marknaden. Samt kanske gynnsamt ränteläge.
 Det sägs att Lettland har varnats för att ta emot pengar som flyr Cypern, men är det verkligen realistiskt. Kommer verkligen en bank i regel klara av att säga nej till en säck med pengar. Framför allt när de kommer i storlekar på några miljoner eller miljarder USD eller Euro. Och - vilket är viktigt här - när exempelvis ryska kunder har pengar på riktigt eller är väldigt angelägna att hitta en plats för dessa pengar.

Just nu pratas det om att Slovenien kan vara nästa land som kommer vara på randen till obestånd. Jag har ingen koll på den slovenska ekonomin, men en gissning är att det är ytterligare ett till land som har gått från tidigare planekonomi till en marknadsekonomi alltför snabbt och där man tagit på sig skulder efter västerlänskt manér i alltför snabb takt i och med att BNP-utveckling varit väldigt stor.

En sak som gör Lettland som tillflyktort för hela gråskalan av pengar lite speciell är landets koppling till Sverige och dess ekonomi - framför allt genom banksektorn. De lettiska bankerna ägs till större delen av svenska banker.
Samtidigt - vilket jag är inte helt säker på att det går att verifiera - så blir det så att lettiska och litauiska personers arbete i Skandinavien får en dubbel effekt. Dessa är (1) hjälper till att hålla ränteläget nere genom att hålla nere priser på arbete genom låga löner och därmed NAIRU, samtidigt som det i sin tur ökar synbar BNP, men också för skattemedel i en loop utomlands - men till bland annat svenskägda banker, och samtidigt ökar storleken på allehanda lån i Skandinavien; (2) håller Lettlands och Litauens egen ekonomiska utveckling på en lägre nivå (visst pengarna måste komma från någonstans, men i det här fallet går blir det så= och har en följd till en mängd kassa följder för en massa lettiska och ryska familjer.
 En intrssant not i denna kontext är att Sverige verkar väldigt angelägete att Lettland ska införa Euron, men vill själva inte införa det. Varför Lettland ska ha Euro är nog mest i sådana fall för Sverige ekonomiska intresses skull. Sverige vill liksom ha tillgång till euron men inte behöva vara med i spelet efter reglerna - utan agera genom ett "proxy"-land, en sorts buffert. Eller? Lettland har absolut inget att tjäna på euron, inte nu. Det blir ännu en provins a la Cypern som är utsatt för den Eurpeiska marknadens svängningar. En periferi utan möjlighet till ekonomiskt självstyre. 
Kopplingen mellan de Lettiska och Svenska bankerna gör Sverige exponerat och utsatt. Går Lettland igen ekonomiskt dåligt - eller snarare - ännu sämre, då förlorar de svenska bankerna tillgångar och därmed så kan en svensk ekonomisk kris triggas. Men med den fina skillnaden att i Sverige är det privata hushåll som har tagit på sig allt större lån istället för staten. Privata hushålls sammanlagda lånesumma är nu uppe i 3 000 Miljarder SEK. Det är något helt idiotiskt mycket. Sverige i övrigt har lån på (beror på hur man räknar, men det blir mycket ändå) cirka 9 gångar BNP. Wohoo, det luktar - för att citera Cornucopia - "Bränd Keltisk tiger." Cypern hade en exponering på 7-9:1 och Island hade också 7:1. Så är Sverige på tur då?

 Samtidigt är dessa bankskandaler på sätt och vis bra. De gör att banker får det svårare att uppmuntra konstiga lån och placeringar. Det gör att de synas och granskar och får faktiskt helt enkelt motivera vad och varför. Och det uppmärksammar även hur pass ihopkopplad den globaliserade världen är - på gott och ont. Allt är inte dåligt av det. Senaste nyheten med sk "Bankleaks" är rätt kul. Det är rätt stora summor undangömda om man ska tro SvD:s artikel.

Ska man vara med och betala?

Vad är alla dessa 3 000 Miljarder då?
Tja... större delen av det verkar vara bolån. Existerande bolån. Dessutom har de vuxit med 1200 Miljarder av dem de senaste 3 åren. Det är som om den svenska befolkningen - ivrigt påhejat av hela systemet med ränkteavdrag till billiga krediter och banker som måste göra business till bonusprogram för bankanställda och "tänk positivt"-idiotin - trott att den närmaste framtiden är ett enda linjärt nationalekonomiskt paradis med hur mycket naturresurser, olja och annat vad man nu kan tänka sig som helst. Eller att folk fullt medvetna om risken - vilket jag start tvivlar på för de flesta verkar inte ens kunna räkna ordentligt eller inse riskerna - helt enkelt konsumerar i en sorts förskjuten "Fin de Siecle"-orgie så länge det går. Nackdelen är att det politiskt är helt inlåst i Sverige. Väljarna måste rösta med plånboken helt och hållet, och politiker kan inte debattera riktigt problem som rör ekonomi. Man har målat in sig i ett väldigt smalt hörn och allt annat rinner ut i substanslösa floskler.
Så vill exempelvis andra - som inte har särskilt mycket lån och som inte heller har en del i bolånekarusellen eller bolånekollektivet eller andra uppblåsta bubblor (skog, hästgårdar, brf med stora skulder, osv) vara med och betala för andras lånefest? Nja, tveksamt - för att inte säga rakt "Nej". Vad ska man med de till? Era lån, ni får klara ut det själva. Samtidigt är det i ett ekonomiskt allmänt krisläge svårt att slippa undan.

*// Ska uppdatera senare med länkar.