Tuesday, July 07, 2015

Det där med krisen i Grekland


Nu är jag visserligen inte särskilt kunnig eller inläst på Grekland. Men har ändå försökta läsa på och kolla under dagen hur den grekiska ekonomin ser ut för att åtminstone försöka få en uppfattning om den.

Har här försökt bortse från det EU-politiska och geopolitiska och försöka fokusera på Grekland och dess ekonomi. 

 
Tänkte dela med mig av lite synpunkterpå det. Detta är dock väldigt översiktligt, istället för slösurfande har jag helt enkelt försökt kolla igenom lite sammaställningar om Greklands ekonomi.

  1. Detta är ju kallat en ekonomisk kris, men som Kjell Alekletts påpekat någonstans så är det även en energikris - dvs Grekland har inte haft eller har råd att betala för den energi som landet behöver.

Men det går även att se som ekonomiska flöden. Enligt Wikipedia importerar Grekland rätt mycket från Ryssland (12.6%), Tyskland (9.2%), Italien (7.7%), Saudarabien och därefter Kina, Nederländerna och Frankrika (under 5% var). Exporten däremot går till i fallande ordning Turkiet (10%), Italien (7.5%), Tyskland (6.2%), Bulgarien (5.5%) och därefter Cypern, USA och U.K (mindre än 5% var).

Det stod även att Grekland importerar råolja och förädlar det. Av vad som är känt tidigare så går det att gissa att Grekland då antagligen importerar från Ryssland och Saudarabien, och säljer vidare och använder själva.

Gissningsvis är Grekisk ekonomi då bitvis känsligt för oljeprisnivåerna. Plus att petrokemisk industri kräver väl även andra produkter än bara råolja.

I Greklands fall innebär detta att man är beroende av både råoljepriser från ena hållet, köpsuget för deras förädlare produkter i en marknad som präglas av effektiviseringar, och samtidigt ens egna produktionseffektivitet.

Här är det även intressant vad Grekland köper från Tyskland så mycket av som sen Tyskland köper tillbaka mindre av (import 9.2%/export 6.2%)

  1. Grekland påstås har tre större sektorer: Serviceindustri där turism är den största delen, maritim transport/industri (shipping) och jordbruk.

Vi gör en liten tabell här:

Sektor / % - av arbetskraften / bidrag till BNP / beroende av

Turism / 19% / 18% /beroende av resenärernas hemekonomi

Industri* / typ 16-18% / oklart / beroende av köpkraften och behoven i utlandet

Maritim industri /4% / 6%? oklart, koppling till både skulder och tillgångar/ beroende av världsekonomin och annat.

Jordbruk och fiske**/ 12% /  3.8% / beroende av gödsel, drivmedel och arbetskraft.

*Industrin verkar producera olika varor, men en hel de är mat och förädlingar från jordbruket, liksom betong, cement och stål. Endast medicin nämns som är direkt högförädlat.

**En gissning: Trots stor fiskeflotta lär Greklands fiskare lida av effekterna av allt mindre fisk pga överfiskning, och allt mindre fångster trots alla moderna investeringar.

 

Vad skall man dra för slutsatser av detta?

Av "tabellen" ovan bör det framgå rätt tydligt att Greklands olika sektorer är - trots diversifieringen - beroende av efterfrågan på de olika externa marknaderna. Liksom att stora delar av dess ekonomi är arbetsintensiva - där konkurrensen antingen består av mer effektiva och mindre personalintensiva motsvarigheter om sådana finns eller av lika arbetsintensiva men från länder med signifikant lägre lönenivåer. Petroleumförädlingen sysselsätter inte många men ger intänkter förhoppningsvis. Turistnäringen är väldigt avhängig av att folk i övriga världen har pengar att åka för; Jorbruket verkar sysselsätta många, men ger inte så stor inkomst - även om det bör innebära att Grekland inte behöver svälta lika hårt till skillnad från Sverige vid en kris (?); Den maritima sektorn omsätter stora summor men sysselsätter få, plus att den sektorn är väl alltid ett specialkapitel.

 

Det ser alltså ut som Grekland har totalt sett basindustrier + turism. Det i sig bedömer jag inte som dock skäl för att ekonomin skall vara så dålig som den blivit, men i ett sammanhang där det både sker en global konkurrensutsättning samtidigt som det varit finanskris med påföljande brist på pengar hos alla från turisterna till andra stater är det absolut inte orimligt att Grekland lider en kombination av eftersläpningarna av andra länders kriser och mindre köplust av grekiska varor, sölighet i att ställa om ekonomin och energibasen där brunkol är en stor del. Även om det oavsett kan mycket väl innebära att turistresorna är för billiga (vi borde betala mer), fetaosten antingen för billig eller att det är för många mellanled någonstans som borde ha skippats till fördel för en större inkomst till bönderna.

 

Men som mycket annat beror allt sånt här hur alla dessa sektorer och inkomster är organiserade. Det står inte om det, men det är inte omöjligt att många av dessa industrier och annat är i form av bolag och andra ägandeformer som lyckats undvika betala skatter i proportion med vad privatpersoner betalar rätt länge. BNP-siffror säger inte hur mycket skatt de betalar.

Det för oss in på på de två återstående sakerna:

  1. Korruption och skattesmitningen.

Korruptionen och skattesmitningen är enligt Wikipedia ett väldigt stort problem. Har inte läst artiklarna men gör en gissning:

  • Korruptionen gör att det går att smita från skatten genom att muta tjänstemän.
  • Hål i lagstiftningen som gör det möjligt att smita från skatten via undantag.
  • Statsapparaten är seg och överdrivet byråkratisk - kanske rentav rätt dålig användning av IT och många "småpåvar", vilket kan översättas till en rätt service-oinriktad upplevelse för medborgarna som tar massor av tid och en del pengar.
  • De med lägre inkomst betalar proportionellt mer skatt än de med högre inkomster.
  • Kanske en rätt stor klass med en rätt rik "elit" som är med i politiken, men inte direkt bidrar med egna skatteintäkter.

 
  1. Demografi.

Har ej heler hunnit kolla på det, men vad det verkar har Grekland en snabbt stigande andel äldre och en nedåtgående trend på barnafödandet. Detta är kanske varken bra eller dåligt, men det innebär högre sociala utgifter och OM DET SAMTIDIGT är ett problem att få skatteuppbörd så blir det givetvis mer problematiskt än om alla är med och delar på bördan.

 

Sist men inte minst borde man kanske ha tagit upp den grekiska försvarsbudgeten, som verkar rätt stor. Har ej koll på det. Dock kan man läsa här http://uk.businessinsider.com/why-greeces-military-budget-is-so-high-2015-6?r=US att Grekland har 1300 stridsvagnar...   Bara det låter jättemycket och jättedyrt.

 

Så vad skall man göra av allt det här.

Spontant (och lite inlånat):

 

  1. Ta tag i korruptionen.
  2. (Från en vän): Inför plattskatt utan alltför många undantag. Hellre en låg skatt som faktiskt kommer in i statskassan än ingen skatt alls eller skatt från endast de som inte kan smita från skatten.
  3. Successiv höjning av pensionsåldern, kanske inte så högt som 67, det är helt beroend e nog av folkhälsan och annat. Men även en liten höjning - eller möjlighet att kombinera deltidspension och deltidsjobb på något sätt för att hålla även äldre medborgare aktiva, men också ekonomisk aktiva.
  4. Låt europeiska skatteverksarbetare ta ett eller annat arbetsår i Grekland som betalas av hemlandetför att hjälpa till att arbeta mot korruption. Ibland kan en extern samarbetspartner/konsult göra det som är nödvändigt.
  5. Förenklingar i skatte, lönesystem och förmånsystem.
  6. Gör det inte sämre för unga greker. Inga betaluniversitet, utförsäljningar etc. Dock samarbete med industri och annat om de inte har de för att matcha utbildningar och jobb lite bättre.
  7. Ekonomiska utredningar för att hitta och bryta eventuella ekonomiska oegentliga flöden.
  8. Tyvärr kommer det nog inte gå att klara sig med nedskrivningar, och de bör kollat mot hur mycket Grekland redan har betalat tillbaka kontra lånens startsumma.
  9. Att Grekland slipper såsom Irland garantera förlusterna för ränte/lånepapper där man täcker för investerares risk genom att garantera täckningen av förlusten. Har man spekulerat på hög ränta... Ja då får man ta risken.
  10. En energiomställning. Även om det är kris, är krisen också en möjlighet till en omställning infor kommande klimatförändringar.