I Sverige - liksom i
övriga världen - finns det många åsikter om kärnkraft. Upp till hälften av
Sveriges energiförsörjning brukade komma från kärnkraft. Sverige har dessutom
byggt sin egen kärnkraft baserat på ett eget initiativ under 40-60 talen om
kärnkraft och då även en vision om att inneha egenutvecklade kärnvapen. Liksom
att det låg i tiden då att man skulle mäta välstånd med bland att hur mycket
elektricitet samhället (mätt per hushåll) förbrukade. Var man på ungefär lika
hög nivå som USA var det ett gott tecken. Mer om detta kan bland annat läsas i
Jonas Anshelms bok " Mellan frälsning och domedag. Om kärnkraftens
politiska idéhistoria i Sverige 1945-1999" Symposium 2000.
Hur ser det ut idag
då?
Först och främst har
vi den rent praktiska situationen
Det är ett gäng reaktorer och hela
kärnkraftverk som står till, mitt i någon reparations- eller
-uppgraderingsprocess som av en del verkar ses som ett fiasko, medan andra
menar att det är ett bevis på kärnkraftanläggningarnas slut i Sverige - det är
ialla fall intrycket man får.
Vi har idag ett
förhållandevis högt elpris. Jag vet inte hur det förhåller sig historiskt idag
sett till de senaste 30 åren.
Den mer politiska
situationen är svårare.
Från en del
politiskt håll förespråkar man starkt en totalt omställning till alternativa
energiformer, medan en del förestråkar en uppgradering av befintiga
kärnkraftverk. Inget politiskt parti är för en utbyggnad, så där är man i alla
fall överens.
Oavsett hur
politiken ser ut så finns det även ett framtida energiläge att ta hänsyn till.
Denna
energisituation behöver ses i sin
helhet, där både naturresurser och ekonomi, liksom kultur och politik spelar
in.
Idag kommer större
delen av elen från vattenkraft och kärnkraft. Förutom detta finns en växande
andel vindkraft och reservkraftverk som behövdes köras nu under vintern. Men
Sverige agerar även på en storregional nordisk marknad, liksom en
internationell marknad i form av EU-marknaden.
Det finns i alla detta en aspekt som lätt
glöms bort inom politikens och miljösträvandets ramar. Energisäkerhet. Helt
enkelt driftsäkerheten hos olika energislag.
Först vill jag dock ta upp nackdelarna med de
olika energislagen som föreslås eller finns i Sverige.
Kärnkraft - Det ska
inte stickas under stol med att kärnkraft kan och ofta är ekologiskt smutsig,
att radioaktivt strålning är farligt och härdsmältor allt annat än önskvärda
förutom hos dem som har en romantiserad föreställning om apokalypsen. Dessutom återstår
den stora frågan om slutförvaring - om sådan ens är rimligt och hur man ska
kompensera för ekologiska kostnader i gruvområden. Högt energiinehåll,
väderoberoende.
Vattenkraft -
Vattenkraft är även den lite vådlig. Dels för att man behöver bygga stora
dammar som översvämmer stora ytor och ändrar i landskapets hydrologi, dels för
att när väl en damm börjar bli för välfylld i rikliga nederbördstider behöver
man (så som situationen ser ut idag) välja att släppa på det överflödiga
vattnet och översvämma orter längre nedströms, eller hoppas att dammen inte tar
skada. I vissa fall är det mer ekonomiskt rationellt att översvämma en stad
eller flera än att låta dammen riskera brista. Hur brutalt det än låter. Högt energiinehåll, väderberoende över
årstider.
Vindkraft -
Vindkraft är inte alltid nödvändigtvis lönsamt ur ett helhets och
systemperspektiv. Och inte nödvändigtvis alltid ekologiskt. Det beror vad man
använder för material och storleken. Ett av huvudproblemen är idag att man
behöver rätt bra sk permanenta magneter. Dessa görs med användning av metallen
neodym som hör till klassen sällsynta jordartsmetaller. Som namnet antyder
finns det inte mycket av dessa. Liksom att energiförbrukningen vid utvinning,
tillverkning och service måste vara mindre än den producerade energin för att
vindkraft ska löna sig. Samtidigt vill man ju ha väldigt hög effekt på dessa
kraftverk. Vill man ha garanterat ekologiskt är en "amerikansk"
vindsnurra från södern byggd i hamrad återvunnen plåt och med låg effekt nog
dem mest ekologiskt riktigt lösningen. Ett dilemma för vindkraft är
således Hur stora och med hur stor
effekt behöver kraftverken vara för att det skall löna sig på medellång sikt
(20-40 år). Varierande energiinnehåll, väderberoende.
Solenergi - Sverige
är beläget lite för långt norrut för att solceller ska löna sig året runt. Men
idag finns det än inte någon skalbar, enkel teknik där själva solcellspanelen
är gjort utan någon alltför avancerad process eller dopad i någon metall (exempelvis
sällsynt jordartsmetall). Plus att efekten på elektriska solcellspaneler är
lite låg (22% effektivitet sist jag läste, kanske kommit högre upp vilket vore
bra). Varierande energinnehåll, men
breddgrads- och väderberoende.
Biobränsle - Förutom
det rent etiska och rationella dilemmet för sockerrörsetanol där frågan är om
inte de arealer som används för odlingen av dessa bör användas för matodling
istället för "etanolodling", finns även stora tveksamheter kring lönsamheten
på detta. Det har visat sig ett par gånger att biobränslet har antingen negativ
totalt energiökning, eller väldigt låg sådan. Dvs det krävs mer energi för att
tillverka biobränsle totalt sett än vad man får ut, eller att det blir väldigt
litet plus. Måttet är EROEI - Energy
Returned on Energy invested. Det finns
nya försök som görs just nu i form av algodlingar och dylikt. Förhoppningsvis
är de bättre än de tidigare alternativen.
Så långt har biobränslen ett lågt eller negativt energinnehåll.
Naturgas och olja - Naturgas och olja har många för-
och nackdelar. Det har vi kunnat
observera hela 1900-talet. Problemet är att det är ändliga bränsleformer. Plus att dessa försurar miljön givetde
volymer de används på och kan behövas till annat - såsom plats och läkemedel
istället för att brännas upp. Olja och
naturgas har ett högt energiinnehåll, hittils väderoberoende.
Geotermisk energi -
Det verkar stabilt. Men det fungerar inte för långa tider. Man kan helt enkelt
inte ta ut hur mycket värme som helst ur berget. Man kan skada berg - även om
tanken säkert för många förefaller lite ovanlig. Dessutom är geotermiska system
beroende av en viss insats el.
Väderoberoende.
Detta är vad man har
att välja på. Det finns just nu inga direkt andra energiformer som är
användbara inom kort tid (upp till 20 år). Inga nya reaktortyper på hittils ej
använda. Fusion vore ett alternativ såklart.. Men fusion ligger antagligen för
långt bort i tid och är allt annat än enkelt.
De fossila
energiformerna är av dessa:
Olja, Naturgas.
Kärnkraft är en
ändlig resurs i dagsläget. Den är dock inte fossil för att det har inte funnits
radioaktiva växter eller dinosaurier såvitt vi vet. De grundämnena som krävs
för kärnkraft kommer (såvitt man vet idag) från supernovor. Vid en supernova
när ytterdelarna av en tillräckligt stor stjärna slungas ut så är trycket
tillärckligt högt för att exempelvis uran ska bildas.
De förnyelsebara är
Vattenkraft,
vindkraft, geotermiskenergi i viss mån,
biobränsle, solkraft.
Men kom även ihåg
att vattenkraft, vindkraft och solkraft är beroende på av rätt sällsynta
material. Så de kan finnas i den storlek och form vi har dem i dag så länge vi
kan få tag på vissa metaller och andra ämnen. Försvinner dem så blir det helt
andra - och framför allt i dagens kontext sämre - möjligheter.
Som ni kanske märkt
har jag lagt till en notifiering om hur pass väderberoende de olika
bränsleformerna är. Det är lite där problemet med drift ligger.
Det har såklart även
en direkt kulturellt dimension. Vi lever i ett dygnet runt samhälle. Du vill
säkert att din spis, kök, dator, iPhone, diverse leksaker och tunnelbanan ska
fungera när du önskar, liksom att alla andra vill ha möjlighet till uppvärmning
och elektricitet dygnet runt. Det moderna samhället förutsätter helt enkelt att
man är fri att använda ström när det passar en istället för tvärtom - att man
ska anpassa sig efter när strömmen finns - som det kan vara i vissa fattigare
och mer ostabila länder i världen.
Sverige är dessutom
ett förhållandevis rikt land - så man förutsätter att vi har råd och därmed en
reell möjlighet att tillgodose dessa energikrav. Så att ett svenskt hushåll kräver mycket
energi kan vara större problem i sammanhanget än att vi vill gå över till
alternativa energislag. Inte minst om efterfrågan på el beräknas öka de
närmaste åren med fler elbilar, apparater hemma etc.
För att samhället
ska garanterar ha tillgång till ström under dygnet alla timmar behöver ett
energiförsörjningssystem som alltid kan leverera ström.
Därför är de
väderberoende energiformerna bra så länge det finns nederbörd, vind och sol.
Men om vädret inte tillåter måste man så länge ta till någon av de
väderoberoende. Vattenkraften är idag
den enda storskaliga energiutvinningssystemet som kan lagra för produktion vid
behov. Sol eller vind går inte att lagra utan kräver direkt förbrukning.
Då återstår något energisystem som klarar att
leverera ström utan att påverkas av vädret. Den enda av dessa som Sverige kan
förfoga över utan att vara för beroende av andra länder och ett konstant
råvaruflöde är kärnkraft. Den kan laddas och köras på högvarv vid behov. Olja
och naturgas kräver avtal och beroende med andra länder, samt att detta sker på
en allt krympande marknad eftersom de lättillgängliga resurserna minskar snabbt
(se Peak Oil).
Därför finns idag
endast kärnkraft krav som en energiresurs som kan fungera oavsett väder och
oberoende av andra faktorer för förhållandevis lång tid.
Därför är det
rimligt att en nära framtid behöver på grund av både säkerhet och mer
omväxlande väder än tidigare en mix av både gamla etablerade energisystem och
nya alternativ som idag är under uppskalning och testning.
Annars klarar inte
energiförsörjningsystemet varken den storleksramen som samhället förväntar sig
ha eller att producera ström dygnet runt.
Det skulle innebära att de alternativa
energisystem man väljer att satsa på körs så mycket det går, men längst bak i
ledet - som en garanterad backup - finns det ett antal kärnkraftverk som bildar
reservstommen i elnätets produktion vid besvärliga förhållanden.
Det finns såklart en
mer helhetlig ekologisk möjlighet för energisystemen. Men en sådan mer fokuserat satsning på enbart
alternativa energikällor skulle innebära en signifikant ändring av
eldistributionen under dygnet, och även att den totala energiramen som det
svenska samhället måste få plats inom (och då räknat utan större importer)
kommer bli mindre. Dvs det blir mindre ström helt och hållet. Detta skulle sett
från dagens perspektiv innebära en minskning av levnadsstandarden, mindre
utrymme för elektronik i hemmen, etc. Och det är idag tveksamt om det svenska
samhället är berett eller villigt att ha ett sådant alternativ.
