Frågor som rör Försvarsmakten.

Som ett led i den alltmer högljudda och ihållande debatten kring den Svenska Försvarsmaktens ekonomi, vara eller icke-vara, tänkte jag posta några frågor som jag anser behöver debatteras i anslutning och som del av den större debatten.
Idag är kontexten sådan att man mer eller mindre kräver mer Försvar. Men det diskuteras samtidigt för få alternativ, och det politiska Sverige (i alla fall från just nu partier och politiker i regeringställning - låt vara en minoritetsregering) verkar ha ett svalt eller i vart fall till synes handlingsförlamad inställning.

Här kommer det allteftersom postas några diskussionspunkter som jag önskar lyfta fram.
På grund av tidsbrist kommer dock inläggen inte vara särdeles långa, men däremot är de väl snabbt lästa.

1. -          Hur stort försvar behövs det? Vad räcker som ett absolut minimum?
I dagens debatt så framgår med all pinsam tydlighet att Sveriges försvar verkar underdimensionerat, och på sätt och vis vadandes i något alltför komplex byråkrati (PRIO??, eller något annat?) som tillsammans gör verksamheten belamrad av avtalsmässiga klurigheter, skenande kostnader i en redan snålt tillsatt budget osv.
Men... hur stor Försvarsmakt skall vi egentligen ha? I rena enheter? Skall vi göra som Finland? Skall vi mer av endela vapenslag eller mindre? Hur mycket folk kontra högteknologi skall vi ha?

Kärnkraft eller inte Kärnkraft

I Sverige - liksom i övriga världen - finns det många åsikter om kärnkraft. Upp till hälften av Sveriges energiförsörjning brukade komma från kärnkraft. Sverige har dessutom byggt sin egen kärnkraft baserat på ett eget initiativ under 40-60 talen om kärnkraft och då även en vision om att inneha egenutvecklade kärnvapen. Liksom att det låg i tiden då att man skulle mäta välstånd med bland att hur mycket elektricitet samhället (mätt per hushåll) förbrukade. Var man på ungefär lika hög nivå som USA var det ett gott tecken. Mer om detta kan bland annat läsas i Jonas Anshelms bok " Mellan frälsning och domedag. Om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige 1945-1999" Symposium 2000.

Hur ser det ut idag då?

Först och främst har vi den rent praktiska situationen

 Det är ett gäng reaktorer och hela kärnkraftverk som står till, mitt i någon reparations- eller -uppgraderingsprocess som av en del verkar ses som ett fiasko, medan andra menar att det är ett bevis på kärnkraftanläggningarnas slut i Sverige - det är ialla fall intrycket man får.

Vi har idag ett förhållandevis högt elpris. Jag vet inte hur det förhåller sig historiskt idag sett till de senaste 30 åren.

Den mer politiska situationen är svårare.

Från en del politiskt håll förespråkar man starkt en totalt omställning till alternativa energiformer, medan en del förestråkar en uppgradering av befintiga kärnkraftverk. Inget politiskt parti är för en utbyggnad, så där är man i alla fall överens.

Oavsett hur politiken ser ut så finns det även ett framtida energiläge att ta hänsyn till.

Denna energisituation behöver ses i  sin helhet, där både naturresurser och ekonomi, liksom kultur och politik spelar in. 

Idag kommer större delen av elen från vattenkraft och kärnkraft. Förutom detta finns en växande andel vindkraft och reservkraftverk som behövdes köras nu under vintern. Men Sverige agerar även på en storregional nordisk marknad, liksom en internationell marknad i form av EU-marknaden.

 Det finns i alla detta en aspekt som lätt glöms bort inom politikens och miljösträvandets ramar. Energisäkerhet. Helt enkelt driftsäkerheten hos olika energislag.

  Först vill jag dock ta upp nackdelarna med de olika energislagen som föreslås eller finns i Sverige.

Kärnkraft - Det ska inte stickas under stol med att kärnkraft kan och ofta är ekologiskt smutsig, att radioaktivt strålning är farligt och härdsmältor allt annat än önskvärda förutom hos dem som har en romantiserad föreställning om apokalypsen. Dessutom återstår den stora frågan om slutförvaring - om sådan ens är rimligt och hur man ska kompensera för ekologiska kostnader i gruvområden. Högt energiinehåll, väderoberoende.

Vattenkraft - Vattenkraft är även den lite vådlig. Dels för att man behöver bygga stora dammar som översvämmer stora ytor och ändrar i landskapets hydrologi, dels för att när väl en damm börjar bli för välfylld i rikliga nederbördstider behöver man (så som situationen ser ut idag) välja att släppa på det överflödiga vattnet och översvämma orter längre nedströms, eller hoppas att dammen inte tar skada. I vissa fall är det mer ekonomiskt rationellt att översvämma en stad eller flera än att låta dammen riskera brista. Hur brutalt det än låter.  Högt energiinehåll, väderberoende över årstider.

Vindkraft - Vindkraft är inte alltid nödvändigtvis lönsamt ur ett helhets och systemperspektiv. Och inte nödvändigtvis alltid ekologiskt. Det beror vad man använder för material och storleken. Ett av huvudproblemen är idag att man behöver rätt bra sk permanenta magneter. Dessa görs med användning av metallen neodym som hör till klassen sällsynta jordartsmetaller. Som namnet antyder finns det inte mycket av dessa. Liksom att energiförbrukningen vid utvinning, tillverkning och service måste vara mindre än den producerade energin för att vindkraft ska löna sig. Samtidigt vill man ju ha väldigt hög effekt på dessa kraftverk. Vill man ha garanterat ekologiskt är en "amerikansk" vindsnurra från södern byggd i hamrad återvunnen plåt och med låg effekt nog dem mest ekologiskt riktigt lösningen. Ett dilemma för vindkraft är således  Hur stora och med hur stor effekt behöver kraftverken vara för att det skall löna sig på medellång sikt (20-40 år). Varierande energiinnehåll, väderberoende.

Solenergi - Sverige är beläget lite för långt norrut för att solceller ska löna sig året runt. Men idag finns det än inte någon skalbar, enkel teknik där själva solcellspanelen är gjort utan någon alltför avancerad process eller dopad i någon metall (exempelvis sällsynt jordartsmetall). Plus att efekten på elektriska solcellspaneler är lite låg (22% effektivitet sist jag läste, kanske kommit högre upp vilket vore bra).  Varierande energinnehåll, men breddgrads- och väderberoende.

Biobränsle - Förutom det rent etiska och rationella dilemmet för sockerrörsetanol där frågan är om inte de arealer som används för odlingen av dessa bör användas för matodling istället för "etanolodling", finns även stora tveksamheter kring lönsamheten på detta. Det har visat sig ett par gånger att biobränslet har antingen negativ totalt energiökning, eller väldigt låg sådan. Dvs det krävs mer energi för att tillverka biobränsle totalt sett än vad man får ut, eller att det blir väldigt litet plus.  Måttet är EROEI - Energy Returned on Energy invested.  Det finns nya försök som görs just nu i form av algodlingar och dylikt. Förhoppningsvis är de bättre än de tidigare alternativen.  Så långt har biobränslen ett lågt eller negativt energinnehåll.

Naturgas  och olja - Naturgas och olja har många för- och nackdelar.  Det har vi kunnat observera hela 1900-talet. Problemet är att det är ändliga bränsleformer.  Plus att dessa försurar miljön givetde volymer de används på och kan behövas till annat - såsom plats och läkemedel istället för att brännas upp.  Olja och naturgas har ett högt energiinnehåll, hittils väderoberoende.

Geotermisk energi - Det verkar stabilt. Men det fungerar inte för långa tider. Man kan helt enkelt inte ta ut hur mycket värme som helst ur berget. Man kan skada berg - även om tanken säkert för många förefaller lite ovanlig. Dessutom är geotermiska system beroende av en viss insats el.  Väderoberoende.

Detta är vad man har att välja på. Det finns just nu inga direkt andra energiformer som är användbara inom kort tid (upp till 20 år). Inga nya reaktortyper på hittils ej använda. Fusion vore ett alternativ såklart.. Men fusion ligger antagligen för långt bort i tid och är allt annat än enkelt.

De fossila energiformerna är av dessa:

Olja, Naturgas.

Kärnkraft är en ändlig resurs i dagsläget. Den är dock inte fossil för att det har inte funnits radioaktiva växter eller dinosaurier såvitt vi vet. De grundämnena som krävs för kärnkraft kommer (såvitt man vet idag) från supernovor. Vid en supernova när ytterdelarna av en tillräckligt stor stjärna slungas ut så är trycket tillärckligt högt för att exempelvis uran ska bildas.

De förnyelsebara är

Vattenkraft, vindkraft, geotermiskenergi i viss mån,  biobränsle, solkraft.

Men kom även ihåg att vattenkraft, vindkraft och solkraft är beroende på av rätt sällsynta material. Så de kan finnas i den storlek och form vi har dem i dag så länge vi kan få tag på vissa metaller och andra ämnen. Försvinner dem så blir det helt andra - och framför allt i dagens kontext sämre - möjligheter.

Som ni kanske märkt har jag lagt till en notifiering om hur pass väderberoende de olika bränsleformerna är. Det är lite där problemet med drift ligger.

Det har såklart även en direkt kulturellt dimension. Vi lever i ett dygnet runt samhälle. Du vill säkert att din spis, kök, dator, iPhone, diverse leksaker och tunnelbanan ska fungera när du önskar, liksom att alla andra vill ha möjlighet till uppvärmning och elektricitet dygnet runt. Det moderna samhället förutsätter helt enkelt att man är fri att använda ström när det passar en istället för tvärtom - att man ska anpassa sig efter när strömmen finns - som det kan vara i vissa fattigare och mer ostabila länder i världen.

Sverige är dessutom ett förhållandevis rikt land - så man förutsätter att vi har råd och därmed en reell möjlighet att tillgodose dessa energikrav.  Så att ett svenskt hushåll kräver mycket energi kan vara större problem i sammanhanget än att vi vill gå över till alternativa energislag. Inte minst om efterfrågan på el beräknas öka de närmaste åren med fler elbilar, apparater hemma etc.

För att samhället ska garanterar ha tillgång till ström under dygnet alla timmar behöver ett energiförsörjningssystem som alltid kan leverera ström.

Därför är de väderberoende energiformerna bra så länge det finns nederbörd, vind och sol. Men om vädret inte tillåter måste man så länge ta till någon av de väderoberoende.  Vattenkraften är idag den enda storskaliga energiutvinningssystemet som kan lagra för produktion vid behov. Sol eller vind går inte att lagra utan kräver direkt förbrukning.

 Då återstår något energisystem som klarar att leverera ström utan att påverkas av vädret. Den enda av dessa som Sverige kan förfoga över utan att vara för beroende av andra länder och ett konstant råvaruflöde är kärnkraft. Den kan laddas och köras på högvarv vid behov. Olja och naturgas kräver avtal och beroende med andra länder, samt att detta sker på en allt krympande marknad eftersom de lättillgängliga resurserna minskar snabbt (se Peak Oil).

Därför finns idag endast kärnkraft krav som en energiresurs som kan fungera oavsett väder och oberoende av andra faktorer för förhållandevis lång tid.

Därför är det rimligt att en nära framtid behöver på grund av både säkerhet och mer omväxlande väder än tidigare en mix av både gamla etablerade energisystem och nya alternativ som idag är under uppskalning och testning.

Annars klarar inte energiförsörjningsystemet varken den storleksramen som samhället förväntar sig ha eller att producera ström dygnet runt.

 Det skulle innebära att de alternativa energisystem man väljer att satsa på körs så mycket det går, men längst bak i ledet - som en garanterad backup - finns det ett antal kärnkraftverk som bildar reservstommen i elnätets produktion vid besvärliga förhållanden.

Det finns såklart en mer helhetlig ekologisk möjlighet för energisystemen. Men   en sådan mer fokuserat satsning på enbart alternativa energikällor skulle innebära en signifikant ändring av eldistributionen under dygnet, och även att den totala energiramen som det svenska samhället måste få plats inom (och då räknat utan större importer) kommer bli mindre. Dvs det blir mindre ström helt och hållet. Detta skulle sett från dagens perspektiv innebära en minskning av levnadsstandarden, mindre utrymme för elektronik i hemmen, etc. Och det är idag tveksamt om det svenska samhället är berett eller villigt att ha ett sådant alternativ.

Om Saab

Idag kom då alltså beskedet att GM inte släpper licenserna till de nya SAAB modellerna som finns. Det är direkt överraskande, och det förklarar kanske även en del av det kosntiga spelet kring biltillverkaren.
Hur som helst, det är inte Muller ensam som det svenska folket ska vara sura på - om de nu ska vara sura på någon som köpte en billtillverkare som inte går så bra nu.
 Men SAAB's saga är nu så lång och agerandet kring den så märkligt att det blir svårt att göra något åt situationen utan att den som köper bilmärket måste ha ansenliga resurser för att både betala kreditörer och samtidigt utveckla nya bilar.
 Samtidigt - vem skulle vilja köpa en biltillverkare på en överletablerad global marknad? Vad skulle den stora nyttan vara? Liksom varför bara sälja lyxigare bilar?
 Det är här jag vill knyta an vad SAAB kunde ha gjort istället. Nu kanske inte det hade varit möjligt med GM som huvudägare, men det är värt att framföra ändå.

 Jag tar exemplet från lite udda håll, det gamla och anrika spelet WipeOut/Wipe3out från Sony som är ursprungligen skapat av Designers Republic i Storbrittanien.
De som är fans av det spelet och kan bakgrundsberättelsen kanske drar sig till minnes hur laget Auricom (ironiskt nog från USA) överlevda Wipeouts stagnations- & korruptionsperiod efter Wipeout 2098. De börjad tillverka annat, i spelets värld då antigravitationsbussar.

 Precis så borde SAAB också har gjort. Inte tillverkar just antigravitationsbussar (för sån teknik är så länge Sci-Fi) utan satsat på något annat. Det har bolaget gjort förr om man ser till dess tidagare historia. De (nåja) från flyg till bilar.

Det är inte direkt en nyhet med Peak Oil. Man har pratat om det länge. Det är inte heller någon nyhet att SAABs hemmamarknad är ett land som är bland de som är minst (fortfarande en ansenlig del, men relativt resten) beroende av fossila bränslen på grund av tidigare satsningar på elnätsutbyggnad och en tillgång på älvar och därmed rinnande vatten i massor.
 Vad kunde SAAB ha gjort? Jo, förutom vidareutvecklat motorer (vilket det sägs att de har gjort från ingenjörshåll) även börjat tillsammans med staten (vilket svenska staten håller på med nu, fast det kanske är lite för sent börjat) utveckla och testa el-bilar. Hade vi (Sverige) varit redan en bit in på detta område och dessutom haft kontrollen över en av våra egna billtillverkare hade det varit mycket enklare att ställa om till elbilar och en väginfrastruktur där enheterna är i alla fall delvis elektriskt driva. Plus att det hade varit mycket enklare att tillgodose diverse miljökrav och höja dem vartefter.

Det hade kanske räckt. Och kunnat se till att Saab överlevde istället för att nu genomlida en märklig blandning av ett grekist antiks drama blandat med någon sort variant på en efter-franska revolutionen farsartat tema.

/Teheimar.

Få har rätt om Energin - framför allt om El och Sverige.

Lyssnade idag på Riksdagsdebatten. Det var i princip nästan alla partiledare som talade. Det var en veritabel pajkastning. Lite av en flame-war som det kallas på IT-forum. Det som jag tyckte var mest intressant var två saker.
Dels skolan och dels Sverige energiförsörjning. Även om det var såklart uppmärsammat att höra (medan man stod i köket) om ungdomsarbetslöshet och Sverige.
Givetsvis känns det igen. Man är nästan klar med sin utbildning. Man har kanske kostat staten närmare 1.5 miljoner kronor sammanlagt utbildningsmässigt i lärartid, exkursioner, handledning, literratur, IT-plattformar, bibliotek, etc. Listan är väldigt lång. Man har en utbildning som är sällsynt (man får leta med lykta mitt på dagen) och som med de flesta mått mätt borde vara akut nödvändig. Man har till och med arbetslivserfarenhet. Inte kanske överdådigt mycket - men den finns, och är inte dålig. MEN - inga jobb i sikte. Eller inte i vart fall stabila, normalt avlönade jobb. Inte sådana som man kan bygga familj på, spara till något dyrare, eller ens ha en dräglig tillvaro på.
Så man funderar lite - ska jag plugga ännu mer - fast det är ju kanske till ingen nytta. Eller ska man kanske rentav emigrera?*
 Frågan är öppen så länge. Jag söker efter jobb. Här är en liten presentation av vad en Geograf gör.

 I alla fall.
 Tillbaka till Riksdagsdebatten.

Först skolan. Skolan är absolut en av de viktigaste delarna av samhället. Desto märkligare och fel att den är i den verkar vara - eller snarare - är i så dåligt skick.
Jag hänvisar till Cornucopias alldeles utmärkta inlägg idag om ämnet "Meningslost-legitimerade lärare kräver högre löner" - länk. Sammanfatt: Lärarlegitimationen kanske var (min åsikt) en OK idé - men helt fel genomförd. Lärarna ska ha mer i lön. Mycket mer. 10 000 kr plus i dagens penningsvärde över ett bräde är måhända ett trubbigt instrument. Men det är en början. Liksom börja förbättra lärarutbildningen - som är så dålig att en av mina vänner i ren avsky hoppade av den.

Energi och strömförsörjning.
Riksdagsdebatten var tyvärr aningen för enkelspårig när det kom till elförsörjningen. Vilket är synd.
Jan Björklund hävdar Kärkraftens allsmäktighet, medan Gustav Fridolin och Jonas Sjöstedt propagerar för alla dagens "trendriktiga" miljöalternativ.
Ingen har riktigt rätt. Tyvärr. Energifrågan är komplex och den går inte att lösa genom att bara försöka skrika så högt som möjligt.

Till en början
Vi behöver BÅDE kärnkraft och miljöalternativ. Liksom kanske även en del lite av det fossila så länge.
Varför det?
För att energin inte räcker annars (1) och för att även om man börjar med en storskalig omställning så räcker inte takten i vilket fall (2), samt inte minst - energiförsörjningen måste vara stabil (3).

Därför behövs ett elnät och elenergibas som är snarare en överlappande kaskad av olika energislag som täcker för varandra vid olika behov, väder och scenarion.
Kärnkraften kan vara kvar som elproduktionsbas när vinden inte blådes, det är mörkt eller mulet och när vattenreservoarerna är låga.

När vinden blåser, solen skiner och vattnet forsar efter snösmältning eller regn, då kör man på det.

Det centrala är att det finns inget sätt idag för att lagra elenergi för lång tid. Det är det som är den fossila energins största fördel.

Så det går att lösa. Men det är inte riktigt som man försöker påstå från olika politiskt håll.

Återkommer till det i detalj i ett längre inlägg längre fram.

/Teheimar

* Fast det finns ju ändå folk man tycker om här så man kanske inte vill göra det ändå riktigt.

För er som orkar läsa till slut här kan jag dela med mig av lite bilder som kommit till senaste veckorna.

Varsågod.

Avlee/Teheimar/pics