Kärnkraft eller inte Kärnkraft

I Sverige - liksom i övriga världen - finns det många åsikter om kärnkraft. Upp till hälften av Sveriges energiförsörjning brukade komma från kärnkraft. Sverige har dessutom byggt sin egen kärnkraft baserat på ett eget initiativ under 40-60 talen om kärnkraft och då även en vision om att inneha egenutvecklade kärnvapen. Liksom att det låg i tiden då att man skulle mäta välstånd med bland att hur mycket elektricitet samhället (mätt per hushåll) förbrukade. Var man på ungefär lika hög nivå som USA var det ett gott tecken. Mer om detta kan bland annat läsas i Jonas Anshelms bok " Mellan frälsning och domedag. Om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige 1945-1999" Symposium 2000.

Hur ser det ut idag då?

Först och främst har vi den rent praktiska situationen

 Det är ett gäng reaktorer och hela kärnkraftverk som står till, mitt i någon reparations- eller -uppgraderingsprocess som av en del verkar ses som ett fiasko, medan andra menar att det är ett bevis på kärnkraftanläggningarnas slut i Sverige - det är ialla fall intrycket man får.

Vi har idag ett förhållandevis högt elpris. Jag vet inte hur det förhåller sig historiskt idag sett till de senaste 30 åren.

Den mer politiska situationen är svårare.

Från en del politiskt håll förespråkar man starkt en totalt omställning till alternativa energiformer, medan en del förestråkar en uppgradering av befintiga kärnkraftverk. Inget politiskt parti är för en utbyggnad, så där är man i alla fall överens.

Oavsett hur politiken ser ut så finns det även ett framtida energiläge att ta hänsyn till.

Denna energisituation behöver ses i  sin helhet, där både naturresurser och ekonomi, liksom kultur och politik spelar in. 

Idag kommer större delen av elen från vattenkraft och kärnkraft. Förutom detta finns en växande andel vindkraft och reservkraftverk som behövdes köras nu under vintern. Men Sverige agerar även på en storregional nordisk marknad, liksom en internationell marknad i form av EU-marknaden.

 Det finns i alla detta en aspekt som lätt glöms bort inom politikens och miljösträvandets ramar. Energisäkerhet. Helt enkelt driftsäkerheten hos olika energislag.

  Först vill jag dock ta upp nackdelarna med de olika energislagen som föreslås eller finns i Sverige.

Kärnkraft - Det ska inte stickas under stol med att kärnkraft kan och ofta är ekologiskt smutsig, att radioaktivt strålning är farligt och härdsmältor allt annat än önskvärda förutom hos dem som har en romantiserad föreställning om apokalypsen. Dessutom återstår den stora frågan om slutförvaring - om sådan ens är rimligt och hur man ska kompensera för ekologiska kostnader i gruvområden. Högt energiinehåll, väderoberoende.

Vattenkraft - Vattenkraft är även den lite vådlig. Dels för att man behöver bygga stora dammar som översvämmer stora ytor och ändrar i landskapets hydrologi, dels för att när väl en damm börjar bli för välfylld i rikliga nederbördstider behöver man (så som situationen ser ut idag) välja att släppa på det överflödiga vattnet och översvämma orter längre nedströms, eller hoppas att dammen inte tar skada. I vissa fall är det mer ekonomiskt rationellt att översvämma en stad eller flera än att låta dammen riskera brista. Hur brutalt det än låter.  Högt energiinehåll, väderberoende över årstider.

Vindkraft - Vindkraft är inte alltid nödvändigtvis lönsamt ur ett helhets och systemperspektiv. Och inte nödvändigtvis alltid ekologiskt. Det beror vad man använder för material och storleken. Ett av huvudproblemen är idag att man behöver rätt bra sk permanenta magneter. Dessa görs med användning av metallen neodym som hör till klassen sällsynta jordartsmetaller. Som namnet antyder finns det inte mycket av dessa. Liksom att energiförbrukningen vid utvinning, tillverkning och service måste vara mindre än den producerade energin för att vindkraft ska löna sig. Samtidigt vill man ju ha väldigt hög effekt på dessa kraftverk. Vill man ha garanterat ekologiskt är en "amerikansk" vindsnurra från södern byggd i hamrad återvunnen plåt och med låg effekt nog dem mest ekologiskt riktigt lösningen. Ett dilemma för vindkraft är således  Hur stora och med hur stor effekt behöver kraftverken vara för att det skall löna sig på medellång sikt (20-40 år). Varierande energiinnehåll, väderberoende.

Solenergi - Sverige är beläget lite för långt norrut för att solceller ska löna sig året runt. Men idag finns det än inte någon skalbar, enkel teknik där själva solcellspanelen är gjort utan någon alltför avancerad process eller dopad i någon metall (exempelvis sällsynt jordartsmetall). Plus att efekten på elektriska solcellspaneler är lite låg (22% effektivitet sist jag läste, kanske kommit högre upp vilket vore bra).  Varierande energinnehåll, men breddgrads- och väderberoende.

Biobränsle - Förutom det rent etiska och rationella dilemmet för sockerrörsetanol där frågan är om inte de arealer som används för odlingen av dessa bör användas för matodling istället för "etanolodling", finns även stora tveksamheter kring lönsamheten på detta. Det har visat sig ett par gånger att biobränslet har antingen negativ totalt energiökning, eller väldigt låg sådan. Dvs det krävs mer energi för att tillverka biobränsle totalt sett än vad man får ut, eller att det blir väldigt litet plus.  Måttet är EROEI - Energy Returned on Energy invested.  Det finns nya försök som görs just nu i form av algodlingar och dylikt. Förhoppningsvis är de bättre än de tidigare alternativen.  Så långt har biobränslen ett lågt eller negativt energinnehåll.

Naturgas  och olja - Naturgas och olja har många för- och nackdelar.  Det har vi kunnat observera hela 1900-talet. Problemet är att det är ändliga bränsleformer.  Plus att dessa försurar miljön givetde volymer de används på och kan behövas till annat - såsom plats och läkemedel istället för att brännas upp.  Olja och naturgas har ett högt energiinnehåll, hittils väderoberoende.

Geotermisk energi - Det verkar stabilt. Men det fungerar inte för långa tider. Man kan helt enkelt inte ta ut hur mycket värme som helst ur berget. Man kan skada berg - även om tanken säkert för många förefaller lite ovanlig. Dessutom är geotermiska system beroende av en viss insats el.  Väderoberoende.

Detta är vad man har att välja på. Det finns just nu inga direkt andra energiformer som är användbara inom kort tid (upp till 20 år). Inga nya reaktortyper på hittils ej använda. Fusion vore ett alternativ såklart.. Men fusion ligger antagligen för långt bort i tid och är allt annat än enkelt.

De fossila energiformerna är av dessa:

Olja, Naturgas.

Kärnkraft är en ändlig resurs i dagsläget. Den är dock inte fossil för att det har inte funnits radioaktiva växter eller dinosaurier såvitt vi vet. De grundämnena som krävs för kärnkraft kommer (såvitt man vet idag) från supernovor. Vid en supernova när ytterdelarna av en tillräckligt stor stjärna slungas ut så är trycket tillärckligt högt för att exempelvis uran ska bildas.

De förnyelsebara är

Vattenkraft, vindkraft, geotermiskenergi i viss mån,  biobränsle, solkraft.

Men kom även ihåg att vattenkraft, vindkraft och solkraft är beroende på av rätt sällsynta material. Så de kan finnas i den storlek och form vi har dem i dag så länge vi kan få tag på vissa metaller och andra ämnen. Försvinner dem så blir det helt andra - och framför allt i dagens kontext sämre - möjligheter.

Som ni kanske märkt har jag lagt till en notifiering om hur pass väderberoende de olika bränsleformerna är. Det är lite där problemet med drift ligger.

Det har såklart även en direkt kulturellt dimension. Vi lever i ett dygnet runt samhälle. Du vill säkert att din spis, kök, dator, iPhone, diverse leksaker och tunnelbanan ska fungera när du önskar, liksom att alla andra vill ha möjlighet till uppvärmning och elektricitet dygnet runt. Det moderna samhället förutsätter helt enkelt att man är fri att använda ström när det passar en istället för tvärtom - att man ska anpassa sig efter när strömmen finns - som det kan vara i vissa fattigare och mer ostabila länder i världen.

Sverige är dessutom ett förhållandevis rikt land - så man förutsätter att vi har råd och därmed en reell möjlighet att tillgodose dessa energikrav.  Så att ett svenskt hushåll kräver mycket energi kan vara större problem i sammanhanget än att vi vill gå över till alternativa energislag. Inte minst om efterfrågan på el beräknas öka de närmaste åren med fler elbilar, apparater hemma etc.

För att samhället ska garanterar ha tillgång till ström under dygnet alla timmar behöver ett energiförsörjningssystem som alltid kan leverera ström.

Därför är de väderberoende energiformerna bra så länge det finns nederbörd, vind och sol. Men om vädret inte tillåter måste man så länge ta till någon av de väderoberoende.  Vattenkraften är idag den enda storskaliga energiutvinningssystemet som kan lagra för produktion vid behov. Sol eller vind går inte att lagra utan kräver direkt förbrukning.

 Då återstår något energisystem som klarar att leverera ström utan att påverkas av vädret. Den enda av dessa som Sverige kan förfoga över utan att vara för beroende av andra länder och ett konstant råvaruflöde är kärnkraft. Den kan laddas och köras på högvarv vid behov. Olja och naturgas kräver avtal och beroende med andra länder, samt att detta sker på en allt krympande marknad eftersom de lättillgängliga resurserna minskar snabbt (se Peak Oil).

Därför finns idag endast kärnkraft krav som en energiresurs som kan fungera oavsett väder och oberoende av andra faktorer för förhållandevis lång tid.

Därför är det rimligt att en nära framtid behöver på grund av både säkerhet och mer omväxlande väder än tidigare en mix av både gamla etablerade energisystem och nya alternativ som idag är under uppskalning och testning.

Annars klarar inte energiförsörjningsystemet varken den storleksramen som samhället förväntar sig ha eller att producera ström dygnet runt.

 Det skulle innebära att de alternativa energisystem man väljer att satsa på körs så mycket det går, men längst bak i ledet - som en garanterad backup - finns det ett antal kärnkraftverk som bildar reservstommen i elnätets produktion vid besvärliga förhållanden.

Det finns såklart en mer helhetlig ekologisk möjlighet för energisystemen. Men   en sådan mer fokuserat satsning på enbart alternativa energikällor skulle innebära en signifikant ändring av eldistributionen under dygnet, och även att den totala energiramen som det svenska samhället måste få plats inom (och då räknat utan större importer) kommer bli mindre. Dvs det blir mindre ström helt och hållet. Detta skulle sett från dagens perspektiv innebära en minskning av levnadsstandarden, mindre utrymme för elektronik i hemmen, etc. Och det är idag tveksamt om det svenska samhället är berett eller villigt att ha ett sådant alternativ.

Den kära förbifarten - DKF

Nu när Stockholms stad och Stockstockholm Län äntligen bestämt sig om den kära förbifarten efter många års debbaterande, så kanske är det dags att skriva något om den.
 Den är väntad, den är kanske nödvändig och det är väl bra att man gör något. Men den kan mycket väl visa sig vara på fel ställe, för sent och kanske till och med onödig. Tyvärr.
Förstå mig rätt här. Jag är för förbifarten och stora vägar för ett bilburet samhälle ur både kollektiv och personbilstrafiksynpunkt. Men det är just för ett sådant samhälle. Och det är kanske det vi inte har just nu, just här - utan tidigare.

Först det tekniska i kortform.
 Placering: Ändarna och sträckningen ser väl OK ut, men det finns risk att man bygger in en till potentiell flaskhals. Det kunde ha varit mycket bättre.
Genom att Förbifarten börjar söderifrån vid Kungens kurva så betyder det att trafikstockningarna mellan Södeltälje  och upp till Kungens kurva kan bestå - även givet bättre trafikflöde.
Närmare södertälja hade varit bättre ut en gostrafiksynpunkt av den enkla anledningen att Södetälje, samt vidare Nyköping Södra Mälarregionen är plats för många utflyttade lagerlokaliseringar.
 Likso matt Södertälje är en hamn.
Anslutninge i Norr är väl bra vald. Har inga riktiga kommentarer där.
Jag hade föreslagit en sträckning från

Söder: Antingen Södertälje med ny motorväg norrut ELLER  från Slagstaområdet till stranden mot Ekerö (Ekerö Centrum) OCH samtidigt från Skärholmen mot Ekerö Centrum.

Vidare bort över Lövon.

Norr: Den nu planerade anslutningen.
Detta som ett realistiskt scenario.
Orealistiskt men kanske att föredra hade varit förutom den södra anslutningen också dra motorvägen rakt över Ekerö, Färingsö och ansluta till Jacobsbergsområdet för att på så vid bygga en vidare ring.

Detta hade geografisk i Stockholm bringat Ekerö och Färingsö tidsmässigt närmare de övriga stadsdelarna.
Men eftersom det finns inte oänligt med pengar till detta så är nog en sträckning över Lövon ändå OK.

Bro eller tunnel. Dvs Öppet eller nedgrävt.

Jag gillar tunnlar. Men dessa är dyra att bygga och är dimensioneringen fel så finns det inget man kan göra i princip förutom bygga en ny tunnel bredvid. Det går inte att bygga hur många som helst tunnlar. Därför hade jag förspråkat antingen tunnel bara där det är nödvändigt eller broar, och i övrigt öppen väg nästan hela sträckningen som är på land.
Ja, det ser inte så snyggt ut. Men ska vi ha ett bilburet samhälle är det väl fel att vi ska samtidigt skämmas för det och stoppa in den i tunnel för ännu dyrare pengar eller?
Dessutom är inte tunnlar säkrare. Tunnelbränder är bland de värsta som finns och genom att bygga 17 km tunnel där det ska gå blandtrafik och mycket av dagens tunga godstrafik på lastbil ökar inte säkerheten direkt hur många tekniska system man än har.
Alltså - för att vi ska ha råd - vägar och broar och tunnlar där det är nödvändigt.

Sen det resurmässiga
Peak Oil.
Som bloggrannen Cornucopia? påpekar och som det internationella nätverket ASPO har forskat om och påpekat, liksom det jag har lärt mig i min utbildning så är vi nu antagligen inne på en platåfas av råoljetillgång.
Kort sagt - den billiga oljan och därmed den billiga bensinen och dieseln är på väg bort. Vänj er. Det finns idag inget man kan göra.
Men om bränslepriserna fortsätter upp kan det även innebära en påtvingad avmattning i ekonomin samtidigt med påtvingad minskning av alla transporter. Frågan är uppenbar: Behöver vi då en stor förbifartsled?

 Svaret är dualistiskt:
Ja, vi behöver om vi skall ha kollektivtrafik på väg, och om denna skall finnas i stor skala, liksom om vi kommer på något rimligt sätt att driva bilarna med och dessa bilar  och lastbilar är ungefär lika många som idag.
Nej: Om vi har en stor (mer än 1/3 tex) avmattning och minskning av transporter.
Realiteten är att vi har idag än så länge INGA rimliga alternativ till fossila drivmedel. Alla dras med sina problem och är inte i närheten av uppskalning än. Inget är ens i närheten lika billigt som oljan har varit - vilket är närapå ett grundläggande krav för att vi skall kunna både behålla det nuvarande ekonomiska systemet och det ska fortsätta växa. (Känns uttrycket: "Oändligt tillväxt i en ändlig värld" igen?)
Svaret är egentligen att man hade behövt bygga förbifarten för cirka 20-30 år sedan. Inte idag, inte på samma sätt.
Då hade vi även sluppit en del transportsystem i den berömda "getingmidjan" i Stockholms innerstad.
Idag är det mycket osäkrare med fördelaktiga anledningar att bygga den tyvärr.

Lite bakgrundinformation om Förbifart Stockholm
Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Förbifart_Stockholm
Trafikverket: http://www.trafikverket.se/forbifartstockholm

Well. I've been busy with some Uni stuff. My studies more or less. So that why I've been mostly absent online. Also I've got my Canon EOS 20D back. However I need to get a couple of lenses and such now too.
Anyway. The screenshot shows the soundcard driver program for the laptop. That's what I call serious. For a laptop, this is magnificent. Really good features, it's pretty powerful and the sound is the best I've heard on a laptop. I must say Dell really has done well. Usually the sound is awkward at best. This is really good.

Celestia

This is nice. And very interesting on a very fundamental level. This is a simulation of the Milky Way in Celestia, an open source program for celestial bodies. Highly Recommended to understand the vastness of close space. Also you can couple it with various spacecraft and follow them in real-time.

A invisible brick wall?

Might there be a so far invisible brick wall in the conjunction area or even point where the economy and energy meet the cultural momentum of politics (bouth youth and the ordinary)?


It might sound like a rather far-fetched idea, but it's actually pretty simple.
1. If you think about that the western world is very used to having a abundant source of energy that translates into (as well as powers) all the current IT-infrastructure. This infrastructure has further on made all communication and cultural "buzz" not only alot cheaper (compare old printed newspaper and telephones to twitter, facebook and cellphones) but also vastly more used. At least it seems to since we have alot more information, and we produce alot more information than ever before. Now, all that information turnaround, storage etc needs today roughly 10% all worldwide energy consumption.
2. Now, if we consider that both energy prices and developments costs for new technology are both rising, it would mean that we all need to make use of what is available more efficiently, both in terms of used energy and how much information we process. Since much of the transition to IT-systems have over the decades been motivated by both rising complexy of the information transmitted and by steadily lower costs of transmitting them. However it has all been dependent on better and better technology - which in turn has historically in modern times occured during and era of cheap, readily available energy - crude oil. Lower returns on crude oil together with bigger technical challenges (in IC-research and design) mean both an steadier agglomeration and tighter clustering in the company structures on a saturated world market, but also that it is uncertain wether the technological development will heed in broad, but internally different technologies, or if it will be very streamlined, similar technologies by narrow standards (similar to today cross-patenting "cartel" which is btw a very functional way at the moment):
3. Now for the cultural and political part. We have today more or less a ruling generation of politicians that in the opinion of some (mostly, but not all) younger people, don't have any ideas or solutions for the looming problems of the not so distant future a couple of years ahead.  Hope is therefore mounting on the younger generation that should be able to handle theese issues. And the issues are many, youth unemployment, catastrophic demographic projections for the more developed parts of the world, rising dept due to myriad of intertwined macroeconomic factor coupled to both part of the effects of globalisation and a shrinking resource base.  However the young generation has mostly (at least this is valid for the G20 countries) grown up in a problem free and pretty good environment. The immediate question is: are they prepared to cope with problems of the "old world" at the same time as they need to take on fundamentally new problems that occur in a vastly larger magnitude?Today there might be no definitive answer to that question. It's a Geographical debate on that, as well as a sociological. Still, the younger generations of lead nations (except India and China) are living in a world surrounded by hi-tech fixes, technological sub-system and are used more to information processesing - and at the same time living what seems to be a specialized, multi-identity lifestile who occur in parallell both in the the internet and the real world, thus enabling a interweave matrix of fusing the digital and the analog worlds. Also many of them dream of a brigther future that - at least in sweden for many would be a practical and cultural continuation of developing specialisation, identity,  lifestiles and individuality. One of the underlying evidences for this is the  steady rise of the euro-american economy on average for the last 20-25 years (take the stock market as a example).


But, when you couple theese 3 problem areas together, you get a puzzling picture.
On one hand, you have shortages, on the other hand you have younger generation that maybe are not prepared for such shortages of everything ranging from commodities to (today) information space.
Wouldn't it have a catastrophic result? And by the same time mean a really good time until that? Is it here where the brick wall manifests itself suddenly?
I don't believe so. It all depends, but i reasonable scenario might be that the adaptation to a either shrinking platform or a steady economical and resource platform in a continued globalized setting will mean
• realignment of todays economical hierarchies.
• a possibility to developed really new modes of production due to both knowledge of the "older world" as well as experience and knwoledge accumulated during the previous IT-eras (from 50/60 and onwards).
• Science and the technological advances of the 1900-hundreds might have a conservationist effect on older empirical knowledge, while still advancing further as long as resources and the socio-economical overhead permits (NoS - hypothesis, MK). This way, already known and empirically tested ways of agriculture etc that are not industrially dependent might be preserved and further on fused with advancing technologies (of today) in a new fashion.


 What that would also mean for to younger generations of today is that they while growing up in world that is in crisis and in decline, also will have oppurtunity to adapt at the same time ang get more efficient. That should also apply to the information stucture, the information itself. In a market fashion, the most useful coupled with cultural values will prevail, but in order to do so, they will have to be VERY energy efficient and probably have a functional layout and structure.
One concern is that might apply to population figures, as well as the employment pattern. Those that can't handle a re-transformation of the pattern from [rising complexity made possible by rising processing power] -> [maintaining complexity + high-tech made with low-tech for less energy, stability and security] will be excluded (as described by M.Castells), or at least be at risk?


In less abstract, and more practical terms this could translate in the next decade to the following problem:
 "If the costs for maintaing the IT-communications platform rise too sharply, at which level does it get too expensive and structure, companies and parts of society suddenly stand without the backbone of communication - which permeates everything today?"


There might therefore be a brick wall, parts of which could be avoided, but parts of which might grow depending on the choices we make.


 /Mark Kesper (Teheimar)


P.S This is a part of geography. D.S

Well. This is a screenshot of my (not mine, but mine to use) laptop. It's a dell E4300. A pretty nifty experience. Screenshot from Win 7 x86 Aero with all the windows stacked. Foobar is really good on laptops. However I miss the last.fm plugin (I'm Teheimar on Last.fm, http://www.lastfm.se/user/teheimar)
The battery is only 3 hours at most, but it's slim. I'll maybe add an SSD later on if there are any cheap and compatible.
Don't have acess to my main computer again, which is a bit of a pity.
/Teheimar.

So. Finally ready with my new CV. I must also put it online here. So far it's only in Swedish, but I should make an english translation as well.
It's a very straightforward document, but with many details.
 Here in Stockholm it's sunny.
The news are rather dull as usual, but that helps in concentrating on what's important. There is of course lot's of interesting events going on everywhere, but the reports in Swedish media are often either too short or too shallow. At least today.

Långa dagar / Long days

Det är långa dagar nu.
Jag kämpar på med att söka jobb, skriva klart Universitetssaker och lämna in dem.
Som tur kan jag låna en kompis boende så länge. Det hjälper att koncentrera sig. Däremot blir maten lidande. Sammanlagda näringsintaget har bestått i princip av två normala måltidstillfällen de senastre tre dagarna, i övrigt utfyllda med lite kex, bröd och massor av thé. Inte helt smidigt och genomtänkt.
Jag måste ta och väga mig snart.
Sökt två jobb igår och idag. Och imorgon måste jag söka ett till.

ENGLISH

Theese are long days now. I'm stuggling with finishing Universitity stuff and handing them in, looking for work (need ASAP). Fortunately, I can use a friends apartment so long. Which helps. Makes it easier to concentrare. However, my food intake is severely insufficient. The total food intake the last three days has been like two normal meals, the rest being some bread, cookies and lot's of tea. Not really the optimal choice.
I need to go and weight myself. My clothes are more of less falling off me soon.
Applied to two jobs yesterday and today. And tomorrow I'll have to apply for one more.

/Teheimar

Om Saab

Idag kom då alltså beskedet att GM inte släpper licenserna till de nya SAAB modellerna som finns. Det är direkt överraskande, och det förklarar kanske även en del av det kosntiga spelet kring biltillverkaren.
Hur som helst, det är inte Muller ensam som det svenska folket ska vara sura på - om de nu ska vara sura på någon som köpte en billtillverkare som inte går så bra nu.
 Men SAAB's saga är nu så lång och agerandet kring den så märkligt att det blir svårt att göra något åt situationen utan att den som köper bilmärket måste ha ansenliga resurser för att både betala kreditörer och samtidigt utveckla nya bilar.
 Samtidigt - vem skulle vilja köpa en biltillverkare på en överletablerad global marknad? Vad skulle den stora nyttan vara? Liksom varför bara sälja lyxigare bilar?
 Det är här jag vill knyta an vad SAAB kunde ha gjort istället. Nu kanske inte det hade varit möjligt med GM som huvudägare, men det är värt att framföra ändå.

 Jag tar exemplet från lite udda håll, det gamla och anrika spelet WipeOut/Wipe3out från Sony som är ursprungligen skapat av Designers Republic i Storbrittanien.
De som är fans av det spelet och kan bakgrundsberättelsen kanske drar sig till minnes hur laget Auricom (ironiskt nog från USA) överlevda Wipeouts stagnations- & korruptionsperiod efter Wipeout 2098. De börjad tillverka annat, i spelets värld då antigravitationsbussar.

 Precis så borde SAAB också har gjort. Inte tillverkar just antigravitationsbussar (för sån teknik är så länge Sci-Fi) utan satsat på något annat. Det har bolaget gjort förr om man ser till dess tidagare historia. De (nåja) från flyg till bilar.

Det är inte direkt en nyhet med Peak Oil. Man har pratat om det länge. Det är inte heller någon nyhet att SAABs hemmamarknad är ett land som är bland de som är minst (fortfarande en ansenlig del, men relativt resten) beroende av fossila bränslen på grund av tidigare satsningar på elnätsutbyggnad och en tillgång på älvar och därmed rinnande vatten i massor.
 Vad kunde SAAB ha gjort? Jo, förutom vidareutvecklat motorer (vilket det sägs att de har gjort från ingenjörshåll) även börjat tillsammans med staten (vilket svenska staten håller på med nu, fast det kanske är lite för sent börjat) utveckla och testa el-bilar. Hade vi (Sverige) varit redan en bit in på detta område och dessutom haft kontrollen över en av våra egna billtillverkare hade det varit mycket enklare att ställa om till elbilar och en väginfrastruktur där enheterna är i alla fall delvis elektriskt driva. Plus att det hade varit mycket enklare att tillgodose diverse miljökrav och höja dem vartefter.

Det hade kanske räckt. Och kunnat se till att Saab överlevde istället för att nu genomlida en märklig blandning av ett grekist antiks drama blandat med någon sort variant på en efter-franska revolutionen farsartat tema.

/Teheimar.

Få har rätt om Energin - framför allt om El och Sverige.

Lyssnade idag på Riksdagsdebatten. Det var i princip nästan alla partiledare som talade. Det var en veritabel pajkastning. Lite av en flame-war som det kallas på IT-forum. Det som jag tyckte var mest intressant var två saker.
Dels skolan och dels Sverige energiförsörjning. Även om det var såklart uppmärsammat att höra (medan man stod i köket) om ungdomsarbetslöshet och Sverige.
Givetsvis känns det igen. Man är nästan klar med sin utbildning. Man har kanske kostat staten närmare 1.5 miljoner kronor sammanlagt utbildningsmässigt i lärartid, exkursioner, handledning, literratur, IT-plattformar, bibliotek, etc. Listan är väldigt lång. Man har en utbildning som är sällsynt (man får leta med lykta mitt på dagen) och som med de flesta mått mätt borde vara akut nödvändig. Man har till och med arbetslivserfarenhet. Inte kanske överdådigt mycket - men den finns, och är inte dålig. MEN - inga jobb i sikte. Eller inte i vart fall stabila, normalt avlönade jobb. Inte sådana som man kan bygga familj på, spara till något dyrare, eller ens ha en dräglig tillvaro på.
Så man funderar lite - ska jag plugga ännu mer - fast det är ju kanske till ingen nytta. Eller ska man kanske rentav emigrera?*
 Frågan är öppen så länge. Jag söker efter jobb. Här är en liten presentation av vad en Geograf gör.

 I alla fall.
 Tillbaka till Riksdagsdebatten.

Först skolan. Skolan är absolut en av de viktigaste delarna av samhället. Desto märkligare och fel att den är i den verkar vara - eller snarare - är i så dåligt skick.
Jag hänvisar till Cornucopias alldeles utmärkta inlägg idag om ämnet "Meningslost-legitimerade lärare kräver högre löner" - länk. Sammanfatt: Lärarlegitimationen kanske var (min åsikt) en OK idé - men helt fel genomförd. Lärarna ska ha mer i lön. Mycket mer. 10 000 kr plus i dagens penningsvärde över ett bräde är måhända ett trubbigt instrument. Men det är en början. Liksom börja förbättra lärarutbildningen - som är så dålig att en av mina vänner i ren avsky hoppade av den.

Energi och strömförsörjning.
Riksdagsdebatten var tyvärr aningen för enkelspårig när det kom till elförsörjningen. Vilket är synd.
Jan Björklund hävdar Kärkraftens allsmäktighet, medan Gustav Fridolin och Jonas Sjöstedt propagerar för alla dagens "trendriktiga" miljöalternativ.
Ingen har riktigt rätt. Tyvärr. Energifrågan är komplex och den går inte att lösa genom att bara försöka skrika så högt som möjligt.

Till en början
Vi behöver BÅDE kärnkraft och miljöalternativ. Liksom kanske även en del lite av det fossila så länge.
Varför det?
För att energin inte räcker annars (1) och för att även om man börjar med en storskalig omställning så räcker inte takten i vilket fall (2), samt inte minst - energiförsörjningen måste vara stabil (3).

Därför behövs ett elnät och elenergibas som är snarare en överlappande kaskad av olika energislag som täcker för varandra vid olika behov, väder och scenarion.
Kärnkraften kan vara kvar som elproduktionsbas när vinden inte blådes, det är mörkt eller mulet och när vattenreservoarerna är låga.

När vinden blåser, solen skiner och vattnet forsar efter snösmältning eller regn, då kör man på det.

Det centrala är att det finns inget sätt idag för att lagra elenergi för lång tid. Det är det som är den fossila energins största fördel.

Så det går att lösa. Men det är inte riktigt som man försöker påstå från olika politiskt håll.

Återkommer till det i detalj i ett längre inlägg längre fram.

/Teheimar

* Fast det finns ju ändå folk man tycker om här så man kanske inte vill göra det ändå riktigt.

För er som orkar läsa till slut här kan jag dela med mig av lite bilder som kommit till senaste veckorna.

Varsågod.

Avlee/Teheimar/pics

The Strait of Hormuz

The situation seems to escalate a bit in the Strait of Hormuz. Hopefully it will not come to any violence, but who knows. Even if the interesting questions here are what the different sides would like to achieve and how far they really can go, the map of the Strait of Hormuz and it's geographical surroundings doesn't give much room for error. The United Arabe Emirates are just nearby.

Since the overall concern here seems to be Iran developing nuclear weapons (as well as carrier missiles for those) it's tempting to discuss what could happen if you'd bring nukes to this potential theatre of war?

Well, according to Google Maps, the Strait of Hormuz is at it's widest about 85 km and at it's most narrow point about 45-54 km wide. It's not much and the margins are narrow.

View Larger Map

Any spill of either nuclear of other environmentally hazardous material would have an impact on the neighbouring countries given the small distances. The water flow of the Strait of Hormuz and the Persian gulf seems a bit season depending, party due to the different bottom-surface topology on either side of the strait. On the east side (the "oceanic part axessing the Indian Ocean water body) it's deep, while on the west side it's shallow and sheltered. 

So basically this means that if the direction of surface water flow is seasonally  bound, then if the setting is natural geographic setting is wrong, the flow of surface water can spread hazardous materials towards the gulf in the west, instead of spreading them in the more pelagic east zone. That means that how the dispersal will be depends on season, weather and the resulting surface water flow as well as on which side of the strait a potential conflict takes place.

Given that a nuclear (as an example) blasts destructive force depends on the yield and type of nuclear weapon, the safety distance varies (See US Homeland Security at National Terror Alert page about Effects of a Nuclear Explosion). However it would seems the the UAE and Dubai lie in immediate danger of being affected if a nuclear device goes off in the Normuz strait, since they lie pretty close in distance and since their coast would be affected.That would be pretty disartrous both the their citizens and to the economy at large.

Kamerautrustning.

Sedan sommaren har jag ingen kamera. Det är lite synd och lite jobbigt, för det finns en del man skulle vilja fotografera.
Så jag har försökt bestämma mig för vad jag ska använda istället för min gamla Canon.

Dels har jag inga canon-objektiv kvar, dels så har jag ingen blixt. Så det finns inget som håller mig kvar vid ett specifikt märke eller system.

Jag har efter mycket om och men kommit fram till att jag kanske borde fortsätta med Sony. Jag har ett minolta objektiv, liksom en väldigt enkel blixt med minoltafattning.

Alternativen är att försöka få tag på en begagnad Canon EOS 1d mkII eller 1ds mkII. Men de är dyra, även om det skulle ge kompatibilitet med min EOS 3 som nu är utan fungerande objektiv.
Men då behöver jag köpa nya objektiv till i vilket fall.
Har även tittat närmare på Nikons D300 och D300s, men inte känt mig helt övertygad för det är svårt att hitta något objektiv som jag tycker känns bra. Nikon har å andra sidan helt fenomenala blixtar, vilket är lockande.

Därför så verkar det som bäst alternativ nu är att få tag på en begagnad Sony A200 och börja med den och en begagnad Panasonic LX3 som ger väldigt bra vidvinkel och borde passa till gatu, landskap och vidvinkelfoto.

De nya Sony kamerorna har inte riktigt övertygat. De känns mer leksaker och kontrollerna på dem är för komplicerade för att kunna användas snabbt.

Hur mycklet bolån som får plats i samhället begränsas av bl a den demografiska utveckningen

Idag pågår en bolånebubbla i Sverige.
[Jag orkar inte dra anledningarna till varför, vänligen se Cornucopia för detta
1. Här
2. Här
& 3. Här. Bra förklarat.]

Denna bolånebubbla verkar nu från och med ungefär februari 2011 vara igång och pysa långsamt, vilket bör vara bra. Tyvärr hindrar det inte att en del som är antingen redan belånade eller som vill låna till en bostadsrätt att hoppas priserna stiger ytterliga för att de skall kunna i framtiden sälja och flytta med vinst, eller i alla fall slippa bli stående med en stor skuld.
Denna bolånebubbla har strukturen av en pyramid som kräver att de som väljer att för första gången delta i den och därmed ta bolån för att köpa en bostad måste bekosta höjningar i pris som de redan inne i pyramidsystemet kan tjäna på. I praktiken är det förstagångsköparna, oftast ungdomar och unga barnfamiljer. Egentligen är bilden aningen mer nyanserad än så men vi låter för enkelheten skull det vara för denna gång.
Ungdomar och unga barnfamiljer är därmed de som med sin presumtiva ekonomiska utveckling (även känd för många med den lösa och vaga termen "tillväxt") bekostar de allt högre priserna. Detta genom att i praktiken vara tvungna att ta högst lån och ha minst inkomst. För att detta system ska fortsätta utvecklas krävs det följande villkor:
1. En fortsatt ekonomisk utveckling med stigande inkomster;
2. Tillgängliga krediter (ändå bolån .. någonstans måste pengarna till slut komman från);
3. En positiv arbetsmarknadsutveckling med fler arbeten;
4. En stadig utveckling av lika många eller helst fler ungdomar
5. En bostadsbyggnadpolitik som ger precis färre bostäder än vad som behövs för att motivera de höga priserna.

Förutom detta krävs nog även en inte alltför hög inflation (det tvistar akademiker av alla slag om) liksom även en låg ränta.
Men även något som ofta glöms bort och som sätter ramen för allting beskrivet ovan:
6. Energi - framför allt tillgången på billig och stadigt levererad för en prognoserbar och uträkningabar morgondag.

Vad som är intressant här - för detta är ett kluster av villkor som är både beroende och oberoende av varandra samtidigt - är demografin och ekonomin med fokus på ungdomarna.
 Med ungdomar menas här de som är i den nedre delen av den demografiska stolpen, men som är ekonomiskt aktiva och betydelsefulla. Dvs idag de mellan 18 och 30 år, detta baserat på en medellivslängs på cirka 80-88 år i genomsnitt samt även att de som föds idag är så pass friska att de antas kunna leva 100 år i genomsnitt givet rätt trevliga förutsättningar.

 För er som känner till historien vet ni att man skaffade fler barn förr, både som försäkring till ålderdomen och för att barnadödligheten var signifikant mycket större förr. Idag föd färre och färre barn i jämförelse. Men barnkullarnas relativa storlek är knappast konstant än, men det som tidigare var en befolkningspyramid har gått mot att i (främst väst/nord globalt) bli en "stolpe" till sin struktur.
Se här

Sverige är idag i stora drag mellan etapp 3 och 4, beroende på synsätt.

Vad jag vill komma till är följande:
Medan de övriga villkoren för att bostadspriser och ekonomi och möjlighet till än större lån (i totala summor) har växt i en makalös takt senast 20 åren sedan 1990-talskrisen, växer befolkningen inte alls i samma takt. Även om de ungas löner och möjligheter växer möjligtvis (vilket jag ställer mig skeptiskt till, det borde gå att räkna ut) i en tillräcklig takt, så växer inte deras antal i rimligen nog i samma takt. Och där finns en gräns - de utbildade ungdomar med fasta inkomstmöjligheter med tillräckligt god inkomst för att bära upp resten av den ekonomiska bolånepyramiden.


Observera: Visst växer Sveriges befolkning totalt sett och man har sett en mindre babyboom senaste åren. Men detta är fortfarande nya medborgare som kommer eventuellt kunna komma ut på bostadsmarknaden om tidigast 16-18 år. I övrigt är det invandring som förklar den större befolkningen förutom ökade födelsetal de senaste åren. Men Sverige är knappast känt som tillflyktsort för rika invandrare. Eller hur? 


Så. Vad är slutsatsen.
Jo, att bolånebubblan antagligen begränsas praktiskt av hur det går ekonomiskt för de kommande kullarna ungdomar upp till 30 år som skall köpa sina första bostadsrätter - om de gör det överhuvudtaget i samma utsträckning som de tidigare kullarna. Om de kan göra det beror på deras inkomster - för det är endast där de kan spara ihop till handpenningen. Och denna möjlighet beror på arbetsmarknaden och deras utbildning.

Således - det är inte nödvändigtvis bra med stigande bostadspriser överhuvudtaget. Framför allt inte väldigt snabbt stigande sådana. Därför bör man bereda sig på att se problem i prisutvecklingen för bostäder de närmaste åren av bland annat denna anledning. Det finns även en reell möjlighet att många unga framöver anser att det är absurt och för riskabelt att köpa bostadsrätt - eller på annat sätt "äga" sin bostad utan att ha något mer än en besittningsrätt - för astronomiska summor. Detta skulle innebära att de skulle genom sitt val undergräva marknaden för bostadsrätter.

Här har det inte tagits i beaktning invandring, utbildningnivå, energibrist, framtida peak oil etc för att det skulle upptagit mycket mer tid.

/Mark Kesper.

Om mig.

Mitt namn är Mark Kesper, jag är 28 år. 

Jag är väldigt intresserad av Geografi och läser även det på Universitet. 
Den här bloggen har tidigare handlat om allt möjligt, men ska från och med nu handla om Geografi och min syn på ämnet. Jag kommer även att kommentera olika aktuella händelser och annat. 



Jag bor för närvarande i Stockholm. Söker arbete medan jag slutför mina studier. Siktar egentligen på en Magister i Geografi men det ser ut att jag får nöja mig med en Kandidatexamen av den enkla anledningen att det är dåligt med kurstillfällen på grund av extremt dåligt med elever för att ge D-nivå kurser. Masterstudier har hittils inte lockat med för det finns inte tillräckligt med kurser och studievägledarna har inte direkt övertygat mig om deras lärosätes förträfflighet.